Vi på Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist vill inledningsvis tacka alla kunder och samarbetspartners för ett trevligt och givande samarbete under året! Utan er hade vi inte haft det lika roligt på jobbet. Vi ser fram emot ett lika fint samarbete nästa år 2016!
Mark- och miljödomstolarna tar över Statens va-nämnds arbetsuppgifter
Riksdagen har godkänt lagrådsremissen där regeringen föreslår att Statens va-nämnds uppgifter enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster ska övertas av mark- och miljödomstolarna. I lagrådsremissen redovisas bl.a. förslag om handläggningen av va-målen i mark- och miljödomstol, fördelning av rättegångskostnader och vissa äldre bestämmelsers tillämpning.
Lag (1976:839) om Statens va-nämnd kommer att upphävas och rättegångsbalken (1942:740) skall tillämpas på va-målen, utom då en kommun har överklagat ett beslut från länsstyrelsen, i vilka fall lag (1996:242) om domstolsärenden skall tillämpas. I enlighet med rättegångsbalkens regler kommer en ansökningsavgift att tas ut av sökanden i va-målen, på samma sätt som i andra stämningsmål. En annan nyhet är dock att vardera parten kommer att få stå sin egen kostnad i överinstansen Mark- och miljööverdomstolen, till skillnad från den nuvarande ordningen där tappande part får ersätta motpartens rättegångskostnader vid en överprövning. I mål om inlösen av enskilda anläggningar skall va-huvudmannen alltjämt svara för kostnaderna för båda parter i mark- och miljödomstolen.
Mål som vid utgången av 2015 handläggs av Statens va-nämnd skall lämnas över till mark- och miljödomstol.
Kortare instansordning för detaljplaner och områdesbestämmelser
Regeringen har i proposition föreslagit en ändring i plan- och bygglagen (2010:900), vilken innebär att kommunala beslut att anta, ändra eller upphäva detaljplaner eller områdesbestämmelser inte längre skall överklagas till länsstyrelsen, utan direkt till mark- och miljödomstolen. Förslaget syftar till att effektivisera prövningen, bl.a. genom att detaljplaner och områdesbestämmelser snabbare ska kunna vinna laga kraft. Avsikten är att angelägna samhällsbyggnadsprojekt, t.ex. byggandet av nya bostäder, ska kunna påbörjas och färdigställas tidigare och till en lägre kostnad än i dag. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juni 2016.
Vattendirektivets betydelse i tillståndsmål
EU-domstolen har i dom om förhandsbesked den 1 juli 2015 i mål C-461/13 (Weser-målet) tagit ställning till vilka skyldigheter vattendirektivet medför för medlemsstaterna vid tillståndsprövningar av enskilda verksamheter eller projekt samt hur direktivets begrepp ”försämring av status” ska tolkas.
Domstolens bedömning är att medlemsstaterna är skyldiga att inte meddela tillstånd till verksamheter som riskerar att orsaka en försämring av status eller när uppnående av god ytvattenstatus eller god ekologisk potential och god kemisk ytvattenstatus äventyras.
EU-domstolens avgörande kan komma att innebära att större krav ställs på miljökonsekvensbeskrivningar i den svenska tillståndsprocessen samt får rättspraxis utvisa om det i vissa fall kan bli svårare att få tillstånd till vattenverksamhet.
Skriftlighetskravet vid uppsägning av arrende
Högsta domstolen har i mål T 2895-13 prövat frågan om vilken verkan en muntlig uppsägning av arrende har om inget skriftligt godkännande av uppsägningen lämnas på sätt som krävs i 8 kap. 8 § jordabalken. Domstolen konstaterade att utgångspunkten vid uppsägning i regel är att ett skriftlighetskrav gäller så länge inte motparten har godtagit att uppsägningen är verksam, trots avsaknaden av skriftlig form. När det gäller arrende ska vid bedömningen de särskilda skyddsintressen som aktualiseras inom arrendeförhållanden beaktas, där arrendet kan ha betydande ekonomiskt värde för båda parter. I fråga om skriftlighetskravet i 8 kap. 8 § jordabalken bör enligt domstolen därför båda parter få göra gällande en föreliggande formbrist, oavsett vem av dem som bristen kan hänföras till. En part som ångrar sin egen muntliga uppsägning av arrende kan således åberopa att skriftlighetskravet inte uppfyllts, med följden att uppsägningen därmed anses ogiltig, så länge uppsägningen ännu inte godkänts av motparten.
Del av detaljplan upphävd pga marknivåhöjning
Mark- och miljööverdomstolen har i mål P 11980-14 upphävt del av en detaljplan för Odenplan i Stockholm, efter det att överklagande av planen avslagits av både länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen. Klagandens lägenhet riskerade bli en källarlägenhet då den överklagade detaljplanen tillät en höjning av marknivån på fastighetens innergård. Mark- och miljööverdomstolen ansåg att möjligheten att höja marknivån kraftigt skulle påverka gårdsmiljön då ett antal lägenheter riskerade en betydande risk för olägenheter genom insyn i sovrum och kök, försämrade ljusförhållanden och andra störningar. Även om fastigheten i fråga ligger inom ett förtätningsområde, där olägenheter som de ovan nämnda vanligen får accepteras, ansåg domstolen att olägenheterna inte skäligen får tålas utan att detaljplanen reglerar bebyggelsens utformning för att begränsa negativ påverkan. Detaljplanen ansågs av domstolen inte godtagbar då den inte genom reglering av bebyggelsen säkerställde att planen kunde genomföras utan betydande olägenhet för de boende.
Arbete för anpassning till ett förändrat klimat
En särskild utredare skall enligt kommittédirektiv 2015:115 analysera hur ansvaret ska fördelas i fråga om att vidta åtgärder för att anpassa pågående och planerad markanvändning och bebyggd miljö till ett gradvis förändrat klimat. Utredningen skall föreslå förbättringar och analysera eventuella hinder och begränsningar i lagstiftningen för genomförande av sådana anpassningsåtgärder. Befintlig lagstiftning skall ses över och ändringar som krävs för en långsiktigt hållbar dagvattenhantering i syfte att göra bebyggd miljö mer översvämningssäker skall föreslås. Uppdraget skall redovisas senast den 28 februari 2017.
Vi på Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist hoppas på ett Gott Nytt år 2016 och önskar Dig en riktigt God Jul!