Översyn av miljöprövningssystemet
Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över det nuvarande systemet för miljöprövning. Syftet är bl.a. att säkerställa att miljöbalkens prövningssystem underlättar miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkommer snabbare och enklare prövningsprocesser, med bibehållet miljöskydd. Utredningen kommer bland annat att fokusera på frågor som rör gränsdragningen mellan anmälningsplikt och tillståndsplikt, möjligheterna till en mer avgränsad prövning vid ändring av verksamheter samt de statliga förvaltningsmyndigheternas roll i prövningen.
Utredningen ska vara klar senast den 15 december 2021.
Genomförandet av MKB-direktivet i plan- och bygglagen (Ds 2020:19)
I promemorian ”Genomförandet av MKB-direktivet i plan- och bygglagen” (Ds 2020:19) föreslås ändringar i plan- och bygglagen för att förtydliga genomförandet av ”MKB-direktivet”, det vill säga Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt. Skälet är att Europeiska kommissionen framfört synpunkter på hur Sverige genomför MKB-direktivet.
Förslagen innebär flera förtydliganden i plan- och bygglagen i de regler som anger förutsättningarna för ett så kallat MKB-projekt, dvs ett sådant byggprojekt som omfattas av kraven i direktivet. Bland annat föreslås att beslut om lov eller förhandsbesked som avser ett MKB-projekt ska innehålla en motivering om åtgärdens miljöpåverkan. Vidare föreslås att den information som kommunen ska tillhandahålla när en detaljplan tas fram, ska finnas tillgänglig i elektronisk form på kommunens webbplats samt att miljöorganisationer ska få överklaga detaljplaner, bygglov och förhandsbesked som avser ett MKB-projekt.
Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.
HD prövar mål om bygglov för nybyggnad av enbostadshus och komplementbyggnad
Högsta domstolen har i mål Ö 94-20 meddelat prövningstillstånd gällande bygglov för nybyggnad av enbostadshus och komplementbyggnad. Frågan i målet gäller om en byggnad, som med små ändringar skulle kunna inrymma två separata och likvärdiga lägenheter, kan få byggas inom ett område där detaljplanen endast tillåter bostadshus som inrymmer en bostadslägenhet. Byggnaden innehåller bl.a. två trappor, två badrum på varje våningsplan och två balkonger på det övre planet. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade i sin prövning av målet att förhållandena liknar de i rättsfallet MÖD 2018:13, i vilket mål byggnaden ifråga ansågs vara ett tvåbostadshus och därmed stred mot detaljplanen. Mark- och miljödomstolen gjorde dock i det nu aktuella målet en annan bedömning och beslutade, med hänvisning till den utformning av byggnaden som godtagits i lovbeslutet, att byggnaden skulle betraktas som ett enbostadshus och därför kunde tillåtas. Mark- och miljööverdomstolen ansåg vidare att det får anses vara av vikt för ledning av rättstillämpningen att målet prövas av Högsta domstolen, varför Högsta domstolen nu som sista instans kommer att avgöra frågan.
Senare delgivning saknar betydelse för utdömande av vite när ursprungligt föreläggande delgetts
Mark- och miljööverdomstolen har i mål M 9456-19 prövat frågan om huruvida ett vite ska kunna utdömas när adressaten har delgivits det ursprungliga föreläggandet, men inte ett efterföljande föreläggande som endast inneburit ett framflyttande av tiden för fullgörandet. Domstolen ansåg i målet att eftersom det ursprungliga föreläggande har delgivits adressaten krävs inte delgivning av även det följande föreläggandet, för att vitet ska kunna dömas ut.
Eftersom övriga förutsättningar för utdömande av vite inte hade prövats i målet beslutade Mark- och miljööverdomstolen att återförvisa målet till underinstansen mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning.
Mark – och miljödomstolarna digitaliserar
Mark och miljödomstolarna har börjat gå mot en mer digitaliserad handläggning av mål. Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt har t.ex. meddelat att handlingar till och från domstolen i huvudsak ska skickas digitalt istället för med brev. Vad avser s.k. ansökningsmål, d.v.s. ansökan om tillstånd för vattenverksamhet eller miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken, har vid Vänersborgs tingsrätt tidigare gällt att sådana ansökningar med samtliga bilagor ska inges i 15 exemplar i pappersformat. Nu räcker det istället att 6 exemplar inges i pappersformat, tillsammans med 10 exemplar på USB-minne. Rutinerna varierar dock mellan de enskilda domstolarna och olika krav kan därför ställas vid olika domstolar.
En digitalisering av ansökningsmålen är någonting som efterfrågats under en längre tid och bör innebära en utveckling som sparar såväl tid som resurser och kostnad för en sökande.