Nytt förslag till VA-taxa från Svenskt Vatten
Svenskt Vatten har presenterat ett nytt ”normalförslag” till VA-taxa, som har gått ut på remiss. Det nya förslag är avsett att ersätta den tidigare versionen P96, vilken togs fram i samband med att lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) trädde i kraft år 2007.
Enligt Svenskt Vatten är behovet stort av en tydlig taxa som är enkel för VA-organisationen att kommunicera. Främst tre områden har ansetts behöva förändras i den nya taxan. Det första är förklarande texter som är avsedda att öka förståelsen för taxans konstruktion, så att kommunerna själva kan förstå och förklara konsekvenserna för kunder och förtroendevalda. Det andra är dagvattenavgifter, både vad avser kostnaderna och hur nyttan för brukarna ska beräknas. Det tredje är en uppdatering i enlighet med gällande rättspraxis vad avser avgiftsuttaget, bl.a. för samfälligheter, lagerlokaler och studentrum.
Remisstiden löpte ut den 29 januari 2021 och nästa steg i processen är att det slutliga förslaget presenteras, efter det att inkomna synpunkter har bearbetats.
Förändring i praxis gällande artskyddsfrågor
EU-domstolen har i ett förhandsavgörande i det s.k. ”Skydda skogen”-målet fastslagit att förbuden i EU:s fågeldirektiv (2009/147/EG) och art- och habitatdirektiv (2009/147/EG) inte endast gäller arter som är hotade eller vars bevarandestatus riskerar att påverkas negativt av en planerad skogsavverkning samt att förbuden mot påverkan på arter i art- och habitatdirektivet avser varje individ av en art.
Målet i fråga gäller en anmälan om skogsavverkning i Härryda kommun, inom ett område där ett antal fågelarter samt åkergroda har sina livsmiljöer, och det är Vänersborgs tingsrätt, mark- och miljödomstolen som för att kunna avgöra målet begärt EU-domstolens förhandsavgörande vad avser tolkningen av tillämpliga bestämmelser i de respektive direktiven.
EU-domstolens avgörande väntas till viss del innebära en ändring av svensk rättspraxis inom området, men på vilket sätt detta sker kommer att närmast få bestämmas i kommande rättsliga prövningar från domstolarna.
Ändringar i plan- och bygglagen till följd av MKB-direktivet
Regeringen har i en lagrådsremiss lämnat förslag till ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) för att förtydliga genomförandet av det s.k. MKB-direktivet (EU-direktiv 2011/92/EU). Detta med anledning av att Europeiska kommissionen i en formell underrättelse framfört synpunkter på hur Sverige har genomfört direktivet. MKB-direktivet innebär bl.a. att det krävs en miljöbedömning för vissa byggprojekt som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, t.ex. på grund av byggnationens art, storlek eller lokalisering.
I lagrådsremissen föreslås att ett ”MKB-projekt” som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska prövas genom detaljplaneläggning, att regeringen ska få meddela föreskrifter om att ”MKB-projekt” i vissa fall inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och att beslut om lov eller förhandsbesked som avser ett ”MKB-projekt” i vissa fall ska innehålla en motivering av åtgärdens miljöpåverkan. Förslaget innebär vidare att miljöorganisationers rätt att överklaga bygglov och förhandsbesked som avser ett ”MKB-projekt” ska framgå av plan- och bygglagen.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 2 augusti 2021.
Förslag om ändring av andelstal i gemensamhetsanläggningar
På uppdrag av regeringen har i promemorian Ds 2021:8 utretts hur lagstiftningen som innebär att en samfällighetsförening själv kan besluta om ändrade andelstal i en gemensamhetsanläggning, kan utformas.
I promemorian föreslås en ny regel i anläggningslagen som medger att en samfällighetsförening själv ska kunna ändra andelstalen i gemensamhetsanläggningen, under förutsättning att två tredjedelar (2/3) av delägarna står bakom beslutet och att det godkänns av Lantmäterimyndigheten. För godkännande krävs att beslutet inte strider mot anläggningslagen (1973:1149). Promemorians förslag syftar till ett flexiblare och billigare förfarande i dessa ärenden.