Två nya departement bildas den 1 januari 2023
Klimat- och näringslivsdepartementet och landsbygds- och infrastrukturdepartementet är de två nya departementen som bildas vid årsskiftet. Klimat- och energifrågan, samt klimatomställningen, ska få ett tydligare fokus i klimat- och näringslivsdepartementet. Kompetensen och erfarenheten i landsbygds-, skogs-, transport- och bostadsfrågorna kommer samlas i landsbygds- och infrastrukturdepartementet.
Nytt EU-direktiv om rening av avlopp
Ett förslag till ett nytt direktiv om rening av avlopp från tätbebyggelse presenterades av EU-kommissionen den 26 oktober 2022. Det nya direktivet kommer ha stor påverkan på avloppsreningsverken i flera decennier framåt. Förslaget innebär bland annat tydligare krav på industrier och verksamheter som ansluter till reningsverk samt utvidgade krav på kontroller och rapportering, information till allmänheten om avloppsanläggningar och utsläpp. Den politiska processen uppskattas ta upp till ett år och kommer behandlas i bland annat EU:s Ministerråd och i EU-parlamentet.
När EU fattat beslut om direktivet följer en process där kraven införs i svensk lagstiftning.
Ändringar i Naturvårdsverkets avloppsvattenföreskrifter
I september 2021 fälldes Sverige för att inte ha tillämpat EU:s avloppsdirektiv på ett korrekt sätt. Till följd av detta inför Naturvårdsverket förändringar i sina föreskrifter gällande rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse. En av de främsta förändringarna är borttagandet av det s.k. undantaget för kallt klimat.
Förändringarna träder i kraft den 1 januari 2023.
HD meddelar prövningstillstånd i mål om ersättning vid avverkningsförbud
Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd i mål T 538–22, gällande frågan om en skogsägare har rätt till ersättning på grund av avverkningsförbud som meddelats med stöd av 12 kap 6 § miljöbalken (1998:808), när förbudet är motiverat av artskyddsförordningens fridlysningsbestämmelser.
Högsta domstolens dom kommer att följas upp i detta nyhetsbrev.
Skogens miljömål nås inte – Skogsstyrelsen föreslår ny affärsmodell
Med nuvarande åtgärder kommer skogens miljömål inte kunna nås, tvärtom är miljöutvecklingen i Sveriges skogar negativ enligt en omfattande utvärdering från Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen presenterar därför nya förslag till Naturvårdsverket för att utvecklingen ska vända, bland annat en helt ny affärsmodell där det ska bli lönsamt för skogsägare som prioriterar biologisk mångfald.
Skogsstyrelsen har sammanställt en fördjupad utvärdering till Naturvårdsverket, som i sin tur ska redovisa det i den samlade slutrapporten till regeringen i januari 2023.
Krav på nationell vattensamordnare
Branchorganisationen Svenskt Vatten kräver att regeringen tillsätter en vattensamordnare samt inför nya regler om vattenransonering – och straff för den som bryter mot bevattningsförbud. Detta på grund av den fortsatt allvarliga vattenbristen med bevattningsförbud i delar av sydöstra Sverige.
Forumfråga vid tvist om VA-tjänster
Mark- och miljööverdomstolen har genom slutligt beslut i mål nr M 3939–21 avvisat en talan rörande jämkning av anläggningsavgift enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster, avseende anslutning av fastighet till den allmänna VA-anläggningen. Skälet för domstolens beslut var att den aktuella fastigheten var belägen utanför kommunens verksamhetsområde för VA-tjänster, och att anslutningen till den allmänna va-anläggningen grundades på avtal. Detta innebar att Mark- och miljööverdomstolen inte var behörig att pröva tvisten, utan att talan istället skulle ha väckts vid allmän domstol.
Arrendators besittningsskydd bestod trots betalningsförsummelser
En jordägare sade upp ett avtal om jordbruksarrende med en arrendator då arrendet fyra gånger betalats mellan tre och tretton månader för sent, varav jordägaren beviljat anstånd för en av betalningarna. Arrendenämnden bedömde i målet ÖÄ 8267-21 att uppsägningen hade varit oskälig och avslog därför jordägarens talan. Jordägaren överklagade beslutet till hovrätten, men även hovrätten ansåg att uppsägningen var oskälig. Domstolen ansåg att försenade betalningar typiskt sett hade kunnat vara anledning att bryta en arrendators besittningsskydd, men på grund av arrendatorns förhållandevis stora investeringar i verksamheten samt då det var arrendatorns huvudsakliga inkomstkälla så var arrendet mycket värdefullt för arrendatorn.
Mark- och miljööverdomstolen avvisar klandertalan
En person väckte klandertalan mot ett beslut som fattats vid en samfällighetsförenings årsstämma. Han anförde att han tidigare hade varit styrelseledamot i föreningen och därmed hade stöd för sin talerätt. Mark- och miljödomstolen avvisade i målet F 9440-22 hans talan på grund av att han avgått ur styrelsen. Mannen överklagade domen till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) och anförde att han hade talerätt såsom rättighetsinnehavare, då han är medlem i en bostadsrättförening som i sin tur är medlem i samfällighetsföreningen.
Även MÖD avvisade mannens klandertalan på grund av bristande talerätt. MÖD ansåg att medlemskap i bostadsrättsföreningen inte innebar att han var innehavare av en rättighet i en delägarfastighet i den mening som avses i 53 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Därför var han inte taleberättigad på den grunden. Då han även avgått ur bostadsrättsföreningens styrelse, hade han inte heller talerätt i egenskap av styrelseledamot, enligt samma paragraf.