Publicerad: | Nyheter

”Vägen till en mer effektiv miljöprövning”

I lagrådsremissen ”Vägen till en mer effektiv miljöprövning” har regeringen lämnat förslag med syftet att modernisera och effektivisera miljöprövningarna. Förändringarna ska innebära ett förenklat regelverk, tydligare kravnivå samt större enhetlighet. Förslagen innebär bl.a. att möjligheten använda ändringstillstånd ska utökas jämfört med idag. Giltighetstiden för tillstånd ska kunna förlängas med tre år, vilket ger tillståndshavaren mer tid att avsluta den tillståndspliktiga verksamheten eller ansöka om ett nytt tillstånd.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

EU:s avloppsdirektiv – preliminär överenskommelse

EU-parlamentet och EU:s ministerråd tecknade den 29 januari en preliminär överenskommelse om EU:s nya avloppsdirektiv, vilken bl.a. kommer innebära att högre krav kommer ställas på reningsverk och fler tätorter kommer därigenom omfattas av avloppsdirektivet. Det kommer exempelvis ställas krav på att kväve och fosfor renas vid 150 000 invånare (personekvivalenter) och i tätorter med minst 100 000 invånare ska det finnas avloppsvattenplaner senast år 2033.  Genom användandet av förnybar energi ska avloppsreningsverk därutöver uppnå ”energineutralitet” till år 2045.

Stort antal PFAS-förorenade områden i Naturvårdsverkets branschlista 2024  

Naturvårdsverkets branschlista, vilken innehåller information om vilka branscher som orsakar föroreningar, har uppdaterats så att den nu även visar PFAS-föroreningar. PFAS-förorenade områden har en negativ påverkan på människors hälsa och miljön och sanering är komplext och innebär stora kostnader.

Syftet med branschlistan är främst att utgöra ett prioriteringsstöd vid inventeringsarbete och att kartlägga relevanta ämnen att analysera, inom olika branscher. Branschlistan ger stöd till länsstyrelsernas och kommunens arbete samt identifierar källor till negativ påverkan kring vattenförekomster i Vattenmyndigheternas arbete.

Brister i underlaget för bedömningen av betydande miljöpåverkan

En detaljplan antogs av en kommun med syftet att möjliggöra bostäder och förskola inom ett område som under 1960-70-talen användes som hushållstipp, samt för utfyllnad av schaktmassor. Kommunen bedömde att detaljplanens genomförande skulle kräva saneringsåtgärder, men att planen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 5 § miljöbalken och att någon miljöbedömning därför inte krävdes.

Efter att Naturskyddsföreningen överklagat planbeslutet bedömde Mark- och miljödomstolen i avgörandet P 15408-22 att det var oklart hur kommunen kommit fram till sin slutsats, särskilt med hänsyn till saneringsbehovet, samt att det inte framgick huruvida undersökning av om detaljplanen kan antas medföra betydande miljöpåverkan utförts på föreskrivet sätt. Mark- och miljödomstolen upphävde därför detaljplanen.

Beslut om gemensamhetsanläggning för avloppsledning upphävt då endast en fastighet haft behovet

I mål F 2158-23 har Mark- och miljööverdomstolen beslutat att upphäva ett beslut från lantmäterimyndigheten om inrättande av gemensamhetsanläggning då endast en av fyra fastigheter hade behov av gemensamhetsanläggningen.

En anläggning som är gemensam för flera fastigheter kan inrättas som gemensamhetsanläggning om anläggningen tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för fastigheterna, enligt reglerna i 1 § anläggningslagen (1973:1149). Domstolen konstaterade att kravet på stadigvarande betydelse innefattar en bedömning av fastigheternas långsiktiga behov av anläggningen samt att behovet måste avse minst två fastigheter. I det aktuella fallet fick de andra tre berörda fastigheterna inte bebyggas för bostadsändamål, och Mark- och miljööverdomstolen ansåg därför att det inte framkommit att dessa fastigheter behöver, eller inom en överskådlig tid kommer att behöva, avloppsanläggningen.

Brister i samråd för vindkraftpark

Mark- och miljööverdomstolen har i avgörandet M 12531-22 prövat om ansökan om tillstånd till vindkraftpark inom allmänt vattenområde ska avvisas på grund av brister i samrådet. Två andra bolag, som ansåg sig berörda av den tillståndssökta verksamheten såsom innehavare av tillstånd för vindkraftverk på angränsande område respektive innehavare av nätkoncession inom område som kan påverkas, hade inte omfattats av samråd för verksamheten.

Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att även om ett av bolagen kände till den kommande vindkraftverksamheten, och även om samrådet annonserats i dagspress, så medförde inte det att skyldigheten att inbjuda de båda bolagen till samråd fallit bort. Domstolen menade att de båda bolagen skulle anses vara särskilt berörda och att de borde ha omfattats av ett avgränsningssamråd.

Med hänsyn till att flertalet kontakter förevarit mellan parterna innan ansökan lämnades in ansåg Mark- och miljööverdomstolen dock inte att bristerna i det genomförda samrådet var så allvarliga att ansökan skulle avvisas, och domstolen återförvisade därför målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning.

Nya uppdrag för utbyggnad av havsbaserad vindkraft från regeringen

Länsstyrelserna i Västra Götalands och Östergötlands län har fått i uppdrag av regeringen att se över förutsättningarna för två nya havsbaserade vindkraftparker, Västvind och Dyning. Möjligheterna att anlägga undervattenskablar till vindkraftparkerna ska utredas av Sveriges geologiska undersökning (SGU).

Byggnationen av Västvind planeras i Västerhavet utanför Kungälv och Öckerö, dels Sveriges ekonomiska zon och dels i territorialhavet. Länsstyrelsens beredningsuppdrag omfattar den del av verksamheten som ligger inom den ekonomiska zonen och mark- och miljödomstolen hanterar verksamheten inom territorialhavet. Byggnationen av Dyning är tänkt mellan den östgötska skärgården och Gotland i Östersjön, inom Sveriges ekonomiska zon.

Pågående projekt kring förorenade områden

Sist men inte minst vill vi tipsa om alla pågående och spännande saneringsprojekt i Sverige, se bl a SGUs hemsida – https://www.sgu.se/samhallsplanering/fororenade-omraden/pagaende-projekt/.

Som exempel kan nämnas försöken med att injektera aktivt kol som en grundvattenbarriär gentemot PFAS. Aktivt kol absorberar föroreningen och förhindrar på så sätt vidare föroreningsspridning, vilket skulle kunna få stor betydelse för att begränsa spridningen av PFAS på flera platser.

Med önskan om en skön sommar!