Ja till mer effektiv miljöprövning
Riksdagen har godkänt regeringens förslag till en mer effektiv miljöprövning (betänkande 2024/25:MJU4). Lagändringens syfte är att skapa en modernare och mer effektiv miljöprövning med enklare och mer enhetligt regelverk.
Ändringarna innebär bl.a. att s.k. ändringstillstånd i större utsträckning ska kunna tillämpas samt att giltighetstiden för tidsbegränsade tillstånd ska kunna förlängas med upp till tre år. Länsstyrelsens ansvarsuppgifter under avgränsningssamrådet preciseras ytterligare och kommer att utvecklas samt minskar antalet partsmyndigheter. Därutöver förutsätts förberedande sammanträden under handläggningen öka och tidsplaner användas samt fler mål avgöras utan muntlig huvudförhandling.
Lagförändringen träder i kraft den 1 januari 2025.
Fortsatt satsning på svensk sjömat
”Blå mat – Centrum för framtidens sjömat” får 40 miljoner kronor från den statliga myndigheten Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) för att fortsätta arbetet med att göra Sverige till en ledande aktör inom hållbar sjömat. Målet är att skapa bättre förutsättningar för svenskproducerad sjömat och att använda underutnyttjade vilda arter.
Arbetet syftar till att bidra med ny kunskap i hela värdekedjan för sjömat – från hav till bord – och att främja en hållbar samhällsutveckling. Dessutom ska det öka Sveriges självförsörjning av hälsosamma och näringsrika livsmedel.
Förbud för tre invasiva främmande arter
Från och med den 2 augusti 20024 infördes ett EU-förbud mot den invasiva dammväxten mussleblomma (Pistia stratiotes), den afrikanska klogrodan (Xenopus laevis) och fisken mummichog (Fundulus heteroclitus). Förbudet innebär att det inte längre kommer vara tillåtet att sälja, byta, odla, föda upp eller transportera dessa arter, och det kommer även vara förbjudet att släppa ut dem i naturen eller sprida dem.
Inget skadestånd från staten för granbarkborreangrepp
Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har i mål M 15330-22 ogillat ett bolags skadeståndskrav på staten enligt 32 kap. miljöbalken. Bolaget gjorde i målet gällande att skötseln av ett angränsande naturreservat orsakade skador på bolagets fastigheter genom att bidra till spridning av granbarkborrar.
MÖD bedömde att granbarkborreangrepp i omgivningen av en fastighet kan räknas som en sådan skadeståndsgrundande ”liknande störning” som avses i 32 kap. 3 § miljöbalken om spridningen är betydande och varaktig, men att det krävs ett samband mellan störningen och verksamheten. I det förevarande fallet fann MÖD att bolaget inte hade bevisat att granbarkborrarna spridit sig från naturreservatet på ett sätt som gav rätt till skadestånd. Domstolen beaktade bland annat alternativa förklaringar och den generella ökningen av granbarkborrar under perioden samt av bolaget redovisat underlag.
Solcellsanläggning är inte bygglovspliktig ”byggnad”
Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har i mål P 5094-23 beslutat ett en solcellsanläggning med fyra rader paneler, placerade upp till tre meter över marken, inte utgör en byggnad enligt plan- och bygglagen (2010:900) eftersom den inte är avsedd för att människor ska vistas under den. MÖD ansåg dock att anläggningen, trots att det inte är fråga om en byggnad, är ett byggnadsverk som kan bli föremål för tillsyn. MÖD återförvisade därför ärendet till länsstyrelsen för att pröva om det finns behov av att ingripa med tillsyn med hänsyn till de invändningar som framförts mot solcellsanläggningen.
Fastighetsägare får skadestånd efter omläggning av E20
Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) bedömde i mål M 3644-23 att rätt till skadestånd enligt 32 kap. miljöbalken förelåg avseende en fastighet mellan Alingsås och Vårgårda, där Trafikverket flyttat E20 närmare bostaden. Fastighetsägarna begärde skadestånd från Trafikverket med hänvisning till förlorad utsikt, buller och att bilars strålkastarljus trängde in i bostaden. Trafikverket medgav att vägen påverkade fastigheten, men hävdade att störningarna var allmänvanliga och borde tålas. MÖD bedömde att rätt till ersättning förelåg, bl.a. då påverkan på fastighetens marknadsvärde uppgick till cirka 13 %.