Vi på Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist vill tacka alla kunder och samarbetspartners för ett trevligt och givande samarbete under året! Tillsammans bygger vi broar, hamnar, bostäder – helt enkelt ett gott samhälle! Utan er hade vi inte haft det lika roligt på jobbet. Vi ser fram emot ett lika fint samarbete nästa år 2017!
Ytterligare en vattenpump även i år!
Vi fortsätter med vårt arbete/sociala engagemang genom att fortsätta att stödja Unicefs arbete för världens barn. Även detta år skänker vi återigen en vattenpump som kan förse en hel by eller ett flyktingläger med rent vatten. Vatten är allas vårt i särklass viktigaste livsmedel och rent vatten är en av de absolut viktigaste frågorna idag och i framtiden – både i Sverige och i hela världen. Genom att installera ytterligare en vattenpump är vi med och ger barn tillgång till rent vatten.
Parisavtalet har trätt i kraft
Den 4 november 2016 hade tillräckligt många länder undertecknat det s.k. Parisavtalet, d.v.s det avtal som Förenta nationernas klimatkonferens i Paris år 2015 resulterade i, för att avtalet skulle bli rättsligt bindande. Parisavtalet är det första riktigt globala klimatavtalet och innebär bl.a. att uppvärmningen skall begränsas till under 2 grader ”jämfört med förindustriell tid”, samt att ansträngningar skall göras för att uppvärmningen skall understiga 1.5 grader.
SCB publicerar statistik om Sveriges vatten- och avloppsanslutningar
Enligt ny statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) är ca 87% av Sveriges befolkning nu ansluten till kommunalt vatten och avlopp. Regionalt sett varierar dock siffrorna då anlutningen i storstadskommuner ofta är närmare 100%, medan anslutningen i kommuner med stor yta och utspridd befolkning är betydligt lägre. Det är dock endast 4 kommuner som idag fortfarande har en kommunal anslutning med mindre än 50 %. Totalt sett har ca 690.000 småhusfastigheter fortfarande enskilda avlopp, ca en tredjedel av dessa är fritidsbostäder. Ytterligare statistik gällande vattenuttag och vattenanvändning i Sverige finns tillgängligt på www.scb.se.
HD fastställer beslut om nekat förhandsbesked p.g.a. detaljplanekrav
Vi har i tidigare nyhetsbrev nämnt att målet T 260-15, avseende om proportionalitetsprincipen när en kommun nekar förhandsbesked för bygglov med anledning av att området först måste detaljplaneläggas, låg för prövning i Högsta domstolen. Målet ifråga avsåg ett nekat förhandsbesked för byggnation på en icke detaljplanelagd fastighet i Värmdö kommun där den kommunala nämnden motiverar sitt beslut med hänvisning till 4 kap. 2 § plan- och bygglagen. Mark- och miljööverdomstolen, som vanligtvis är högsta instans i ett dylikt ärende, konstaterade i sitt avgörande i mål P 430-14 att det finns en tidpunkt då kommunen på grund av proportionalitetsprincipen har en skyldighet att pröva den sökta åtgärden utan föregående planläggning, men att den tidpunkten i det förevarande fallet inte nåtts med motiveringen att en byggnation av fastigheten ifråga skulle försvåra en kommande planläggning och omöjliggöra en rationell planering av området samt även då den i översiktsplanen angivna planeringshorisonten – möjlighet till planläggning från år 2026 -inte ansågs oproportionerligt lång. Högsta domstolen har nu meddelat sin dom i målet och beslutat att fastställa Mark- och miljööverdomstolens domslut.
Bidrag för kommunal planering i havet i statlig samverkan (KOMPIS)
Havs- och vattenmyndigheten har gjort en sammanställning av projekten inom KOMPIS (kommunal planering i statlig samverkan), som nu finns tillgänglig på www.havochvatten.se. Syftet är att ge inspiration och idéer till ytterligare kustkommuner som ännu inte sökt KOMPIS-bidrag för arbete med kust- och havsplanering. Bidraget söks hos länsstyrelsen och avser stöd och förstärkning för förberedelser och genomförande av översiktsplanering i havet. Totalt har 22 miljoner kronor avsatts för projektet under 2016-2017.
Förslag om förenklade regler för tillfälliga bostäder
Under året har många förslag för att förenkla reglerna kring plan- och byggprocessen varit aktuella. Nu har i Näringsdepartementets promemoria ”Tidsbegränsade bygglov för flyttbara bostäder” (N2016/06282/PBB) föreslagits ytterligare förenklingar av regelverket för att främja en effektiv markanvändning. Förslaget innebär att man skall införa en särskild reglering i plan- och bygglagen om tidsbegränsat bygglov för flyttbara byggnader för bostadsändamål. Skillnaden mellan de föreslagna reglerna och de nuvarande reglerna om tillfälligt bygglov är att bl.a. att bedömningen nu endast skall ske av huruvida byggnaden är flyttbar, och inte av huruvida behovet är tillfälligt eller ej som idag är fallet. Ytterligare en skillnad är att tidsbegränsat bygglov för högst 15 år skall få meddelas även om samtliga förutsättningar för att få permanent bygglov är uppfyllda, vilket de nu gällande reglerna inte tillåter. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2017 och de föreslås upphöra att hälla den 1 juli 2023.
Värdeåterföring vid satsningar på transportinfrastruktur
Ytterligare förändringar i plan- och bygglagen har föreslagits i propositionen ”Värdeåterföring vid satsningar på transportinfrastruktur” (prop. 2016/17:45). Ändringarna syftar till att möjliggöra frivillig återföring av delar av den värdeökning för fastigheter som uppstår till följd av stora investeringar i transportinfrastruktur (värdeåterföring) till samhället. Värdeåterföring föreslås ske genom att en kommun som medfinansierar statlig eller landstingskommunal transportinfrastruktur får förhandla med en byggherre eller fastighetsägare om att ersätta kommunen för en del av den medfinansiering som kommunen lämnar (medfinansieringsersättning). Förslaget innehåller även en ändring i lagen om vissa kommunala befogenheter, vilken förtydligar att kommuner även får medfinansiera byggande av järnväg, inkl. tunnelbana och spårväg, som ett landsting är huvudman för. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2017.
SMHI förbättrar verktyg för kommuner att kontrollera luftkvalitet
SMHI har lanserat en förbättrad version av luftkvalitetssystemet SIMAIR som möjliggör för kommuner och myndigheter att utvärdera tätortsluften.
För att kontrollera och följa upp luftkvaliteten, bl.a. i förhållande till gällande miljökvalitetsnormer, utför många kommuner mätningar, till exempel vid hårt trafikerade gator. SIMAIR kan fungera som ett komplement till sådana fysiska mätningar då den använder modellberäkningar för att simulera luftkvaliteten över större områden i kommunen, för att skapa en helhetsbild. Det går även att studera varifrån luftföroreningarna kommer och utvärdera vilken effekt olika åtgärder kan ha på luftmiljön. Mer information om verktyget finns på www.smhi.se.
MÖD ställer höga krav på fågelinventering i vindkraftsprövning
Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har i målet M 3668-16 återförvisat ett anmälningsärende gällande uppförande av tre vindkraftverk till kommunen för ny handläggning på grund av att de två fågelinventeringar som sökanden gjort under månaderna maj och juni 2013 respektive februari och mars 2014 inte ansetts tillräckliga. Bl.a. ansågs de valda tillfällena inte varit lämpliga med hänsyn till inventering av bivråk. Gällande vissa andra arter hade sökanden förlitat sig på uppgifter från myndigheter och organisationer och uppgifterna var även allmänt hållna. Prövningen föranleddes av att två ornitologiska föreningar överklagat kommunens beslut om försiktighetsmått i ärendet, och även då både länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen godkänt sökandens undersökningar så ändrade Mark- och miljööverdomstolen, såsom högsta instans, beslutet på grund av att utredningen inte ansågs tillräcklig för att läggas till grund för den lokaliseringsbedömning som skall göras enligt 2 kap. 6 § miljöbalken.
God Jul och Gott Nytt År!
Vi på Stangdell & Wennerqvist får slutligen passa på att tacka för det gångna året och önska er en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!
Välkommen till lunchföreläsning om den senaste praxisen kring miljökvalitetsnormer vid tillståndsprövning och i MKB
Vi på Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist vill bjuda in dig till lunchföreläsningen
”Från Weser till Näckån”
om Miljökvalitetsnormer vid tillståndsprövning och i MKB.
Vid tillståndsprövningar enligt miljöbalken och upprättande av miljökonsekvensbeskrivningar måste frågan om miljökvalitetsnormer behandlas. Hur miljökvalitetsnormer för bl a ytvatten skall bedömas och prövas rättsligt har genomgått en stor förändring i och med den s.k. Weserdomen från EU-domstolen. Domarna från EU-domstolen håller nu också på att få genomslag i rättspraxis hos domstolarna i Sverige. Frågan är av stor betydelse för alla som kommer i kontakt med tillståndsprövningar enligt miljöbalken eller arbetar med MKB.
Vid vårt lunchseminarium ger vi en uppdatering av gällande rätt och den senaste utvecklingen i frågan, med möjlighet till diskussion och trevlig samvaro.
Föreläsningen äger rum onsdagen den 30 november 2016 kl. 11.30 – 13.00 på First Hotel G, Göteborgs Centralstation (Nils Ericsonsplatsen 4). Vi börjar med lunchen kl. 11.30.
Föreläsningen med lunch erbjuder vi till ett självkostnadspris av 300 kr inkl. 25 % moms.
Vi ser fram emot Din anmälan senast den 11 november 2016, via e-post till event@swlaw.se eller telefon 031-15 14 90. Betalning av anmälningsavgiften, med namnet på inbetalaren, sker till bankgiro 5277-2530 samtidigt med anmälan. Ange namn, arbetsgivare och eventuella matallergier vid anmälan. Anmälan är bindande och platsantalet begränsat, först till kvarn gäller!
Välkommen önskar vi på Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist
Vi har tecknat ramavtal med SKL/SKI för juridiska tjänster
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har upphandlat juridiska tjänster för sina medlemmar i hela landet. Alla kommuner och kommunala bolag som registrerat sig som avropsberättigad part genom SKL har en möjlighet att avropa från avtalet. Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist AB omfattas av ramavtalet för område syd inom miljörätt, fastighetsrätt (inkl. VA och PBL) och allmän förvaltningsrätt.
Tidsbegränsat bygglov för studentbostäder upphävs
Mark-och miljööverdomstolen har i mål P 1128-16 beslutat att upphäva Byggnadsnämndens i Göteborgs kommun beslut att bevilja tidsbegränsat bygglov för nybyggnad av vissa studentbostäder. Domstolen konstaterar att tidsbegränsat bygglov kräver att åtgärden avser ett behov som verkligen är tillfälligt. Även då behovet av studentbostäder på den aktuella platsen ansågs var tidsbegränsat, eftersom det finns planer för permanent placering på andra platser, menade domstolen att den planerade byggnationer skulle kräva omfattande och kostsamma markåtgärder och grundläggningsarbeten och att det därför inte framstod som rimligt att åtgärden skulle kunna avvecklas inom bygglovstiden. Det konstaterades även att det arrendeavtal som tecknats mellan kommunen och bolaget inte kunde sägas upp för avflyttning förrän tidigast den 31 december 2035. Domstolen ansåg att det därför saknas förutsättningar att bevilja tidsbegränsat bygglov. Eftersom Mark- och miljööverdomstolen anser frågan vara av prejudikatsintresse får den överklagas till Högsta domstolen.
Undantag i plan- och bygglagen för asylboenden föreslås
I promemorian ”Undantag från vissa bestämmelser i plan- och bygglagen vid tillströmning av asylsökande” från Näringsdepartementet föreslås att det införs ett bemyndigande för regeringen i plan- och bygglagen att meddela föreskrifter om undantag från vissa bestämmelser i lagen. Sådana föreskrifter ska få meddelas för att boenden för asylsökande snabbt ska kunna anordnas under begränsad tid. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.
Regler för att underlätta avlägsnande av otillåtna bosättningar
I promemorian ”Otillåtna bosättningar” (Ds 2016:17) föreslås lagändringar som innebär att ärenden hos Kronofogdemyndigheten gällande avlägsnande av otillåten bosättning skall kunna prövas effektivare, enklare och billigare. Idag har en markägare som vill få bort en otillåten bosättning, vilken etablerats på dennes mark, att vända sig till Kronofogdemyndigheten med en ansökan om särskild handräckning. Processen bedöms dock inte särskilt lämplig för att hantera större otillåtna bosättningar. Förslaget innebär ett nytt förfarande med benämningen ”avlägsnande”. En markägare skall kunna få en ansökan om avlägsnande prövad utan att behöva identifiera de boende och istället för att betala en grundavgift för varje enskild person som skall avlägsnas, föreslås en gemensam grundavgift om 5 000 kr. Markägarens ansvar för kostnader i målet ska även kunna begränsas. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2017.
Felaktig nybyggnadskarta medförde skadeståndsskyldighet för kommun
Mark- och miljööverdomstolen har i mål T 6881-15 fastställt att en kommun är skadeståndsskyldig gentemot en fastighetsägare på grund av felaktig uppgift i kommunens nybyggnadskarta. Uppgiften gällde en viss gränspinnes höjd och felaktigheten ledde till att byggnadens sockel blev för låg, i strid med meddelat bygglov. Domstolen konstaterade att fastighetsägaren var tvingad att ha en nybyggnadskarta, vilken endast kunde fås genom kommunen, att kommunen var ansvarig för uppgifterna i kartan samt att felaktigheten innebar en försumlighet vid myndighetsutövning från kommunens sida. Då den felaktiga höjdangivelsen var orsaken till att hussockeln byggts för lågt och då detta inneburit att fastigheten inte går att sälja, anses kommunen ersättningsskyldig gentemot fastighetsägaren för den uppkomna skadan.
Länsstyrelsens beslut om utökat strandskydd upphävs och återförvisas
Regeringen har upphävt länsstyrelsens beslut om att utvidga strandskyddet från 100 meter till 200-300 meter i ett antal ärenden, bl.a. avseende Göteborgs kommun, Strömstads kommun, Lysekils kommun, Sotenäs kommun m.fl. och återförvisat ärendena till länsstyrelsen för ny handläggning. Länsstyrelsen hade motiverat samtliga ändringar av strandskyddsgränserna med stöd av 7 kap. 14 § andra stycket miljöbalken, dvs. utifrån att det är fråga om en utvidgning av strandskyddsområdena. Lagstiftningen kan enligt regeringen inte förstås så att bestämmelsen om utvidgat strandskydd får användas för att reglera ett område som ligger innanför det generella strandskyddet, oavsett om området utvidgas eller minskas, även om det generella strandskyddet tidigare har upphävts. Regeringen ansåg att länsstyrelsens beslut inte är förenligt med gällande lagstiftning och att besluten därför ska upphävas i sin helhet och handläggas på nytt av länsstyrelsen.
Nytt regelverk om upphandling
Genom propositionen ”Nytt regelverk om upphandling” (prop. 2015/16:195) den 22 juni 2016 föreslås ett genomförande av 2014 års tre EU-direktiv på upphandlingsområdet. Propositionen innehåller förslag till en ny lag om offentlig upphandling, ny lag om upphandling inom försörjningssektorerna samt förslag till lag om upphandling av koncessioner. 2014 års EU-direktiv innehåller ett antal nya bestämmelser som framför allt rör skyldigheter och möjligheter att genom upphandling främja samhälleliga ändamål. Propositionen innehåller bland annat tydligare regler om miljö-, arbetsrättslig- och sociala hänsyn. Exempelvis ska en leverantör som har åsidosatt miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter få uteslutas av den upphandlande myndigheten från att delta i en upphandling. I den nya lagen om offentlig upphandling föreslås ökade möjligheter att använda förhandlat förfarande med föregående annonsering och konkurrenspräglad dialog. Konkurrenspräglad dialog införs som ett förfarande även i lagen om upphandling inom försörjningssektorerna. Direktivens bestämmelser om att det som huvudregel ska vara obligatoriskt att kommunicera elektroniskt vid upphandlingar genomförs i båda lagarna. Vidare föreslås i båda lagarna kortare tidsfrister för att komma in med anbudsansökningar och anbud. Lagarna innehåller också bestämmelser om undantag för intern upphandling mellan myndigheter, bestämmelser om reserverad upphandling samt förändringar i syfte att främja små- och medelstora företags deltagande i upphandlingar. Innovationspartnerskap lanseras som nytt förfarande. Det syftar till att skapa förutsättningar för utveckling och inköp av en innovativ vara, tjänst eller byggentreprenad. Upphandlande myndigheter och enheter ska kunna använda sig av någon av följande tre grunder för anbudsutvärdering; bästa förhållandet mellan pris och kvalitet, kostnad eller pris. Möjligheter att beakta livscykelkostnader införs. 2014 år direktiv angående koncessioner genomförs genom lagen om upphandling av koncessioner. Den följer i allt väsentligt samma struktur som de båda andra lagarna, men är mindre detaljerad och mer flexibel. De nya lagarna och följdändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.
Nationell upphandlingsstrategi
Den 30 juni 2016 lanserade regeringen en nationell upphandlingsstrategi. Nationella upphandlingsstrategin är en del av regeringens arbete för att utveckla de offentliga upphandlingarna i Sverige. Syftet med strategin är att stimulera myndigheter och enheter att använda upphandling som ett verktyg för att åstadkomma positiva effekter i den egna verksamheten och i samhället i stort. I strategin presenteras förslag på konkreta åtgärder som kan vidtas i de upphandlande myndigheternas och enheternas organisationer. De åtgärder som föreslås i strategin är relevanta oavsett vilken offentlig verksamhet det rör sig om. Strategin riktar sig till företrädare och medarbetare vid myndigheter, kommuner och landsting och ska fungera som ett stöd i deras arbete. Även leverantörer är en viktig målgrupp för upphandlingsstrategin. I strategin tydliggörs regeringens prioriteringar på området. Det ska innebära att det blir lättare för leverantörerna att veta vilka krav som ställs och underlätta dialogen mellan näringslivet och det offentliga. I samband med lanseringen av upphandlingsstrategin ges Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att arbeta för att strategin får genomslag. Det handlar bland annat om att informera och vägleda myndigheter samt följa upp hur strategin påverkar inköpsarbeten.
Sist men inte minst vill vi på Advokatfirman Stangdell och Wennerqvist önska er alla en riktigt skön sommar och semester och på återseende!
Glad sommar!!!
Beslut om detaljplaner ska överklagas direkt till mark- och miljödomstolen
I vårt nyhetsbrev i december 2015 informerade vi om att regeringen i proposition föreslagit en ändring i plan- och bygglagen (2010:900), vilken innebär att kommunala beslut att anta, ändra eller upphäva detaljplaner eller områdesbestämmelser inte längre skall överklagas till länsstyrelsen, utan direkt till mark- och miljödomstolen. Riksdagen har den 9 mars 2016 bifallit propositionen och ändringarna kommer att börja gälla från den 1 juni 2016.
Bättre samarbete mellan stat och kommun vid planering för byggande
Planprocessutredningen har överlämnat sitt betänkande ”Bättre samarbete mellan stat och kommun – vid planering för byggande” (SOU 2015-109), vilken utredning haft till syfte att föreslå åtgärder för att öka den kommunala planläggningen för bostadsbyggande och utbudet av markanvisningar samt att utreda kommunernas möjligheter att ställa detaljerade krav i detaljplan, möjligheten till bättre planberedskap och behovet av effektivisering i myndigheternas medverkan i plan- och byggprocessen. Utredningen drar slutsatsen att det finns organisatoriska samordningsproblem, såsom de omfattande och komplicerade utredningar som detaljplaneläggningen normalt förutsätter. Vidare upplevs statliga bestämmelser, riktlinjer och målsättningar som hinder av kommunerna vid planläggning för bostadsbyggande, bl.a. beroende på intressekonflikter och otydligheter i statens krav gällande t.ex. behovet av utredningar och deras innehåll och omfattning. Utredningens förslag är bl.a. att kommunerna skall få möjlighet att begära ett bindande planeringsbesked från länsstyrelsen inom sex veckor, att det införs en tidsfrist om två månader för länsstyrelsens handläggning efter ett beslut om överprövning enligt 11 kap 10 § plan- och bygglagen, att Boverket, länsstyrelserna och SKL gemensamt genomför en kompetensutvecklingsinsats under åren 2017-2020 avseende lagstiftningen och dess tillämpning samt att detaljplaner ska hindras från att bli för detaljerade vad gäller yttre utformning avseende färg och material. 2
Interimistiska beslut vid överprövning av upphandlingar
I en lagrådsremiss föreslås att bestämmelserna om interimistiska beslut vid överprövning av en upphandling och av ett avtals giltighet ska förtydligas. Användarnas intresse, allmänintresset och övriga berörda intressen ska särskilt beaktas vid skadeavvägningen. Förslaget har väckts med anledning av den rådande flyktingsituationen men syftar till att allmänt underlätta genomförandet av skyndsamma upphandlingar. Bestämmelserna görs samtidigt mer direktivnära. Ändringarna föreslås i samtliga gällande och föreslagna lagar på upphandlingsområdet.
Nya patent- och marknadsdomstolar inrättas
Riksdagen har den 2 mars 2016 beslutat att nya patent- och marknadsdomstolar skall handlägga alla immaterial-, marknadsförings- och konkurrensrättsliga mål och ärenden. Den nya Patent- och marknadsdomstolen kommer att utgöra del av Stockholms tingsrätt och överinstansen, Patent- och marknadsöverdomstolen, kommer att utgöra del av Svea hovrätt. Den nya ordningen innebär att Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen upphör den 31 augusti 2016.
HD prövar nekat förhandsbesked p.g.a. detaljplanekrav
Frågan om proportionalitetsprincipen när en kommun nekar förhandsbesked för bygglov med anledning av att området först måste detaljplaneläggas, skall prövas av Högsta domstolen. Målet ifråga avser ett nekat förhandsbesked för byggnation på en icke detaljplanelagd fastighet i Värmdö kommun där den kommunala nämnden motiverar sitt beslut med hänvisning till 4 kap. 2 § plan- och bygglagen. Mark- och miljööverdomstolen, som vanligtvis är högsta instans i ett dylikt ärende, konstaterade i sitt avgörande i mål P 430-14 att det finns en tidpunkt då kommunen på grund av proportionalitetsprincipen har en skyldighet att pröva den sökta åtgärden utan föregående planläggning, men att den tidpunkten i det förevarande fallet inte nåtts med motiveringen att en byggnation av fastigheten ifråga skulle försvåra en kommande planläggning och omöjliggöra en rationell planering av området samt även då den i översiktsplanen angivna planeringshorisonten – möjlighet till planläggning från år 2026 -inte ansågs oproportionerligt lång. Då frågan anses vara principiellt viktig till ledning för rättstillämpningen beslutade Mark- och miljööverdomstolen att domen får överklagas till Hösta domstolen, där målet T 260-15 nu ligger för prövning. 3
Tidsbegränsat bygglov för villavagnar tillåts i strid med detaljplan
Mark- och miljööverdomstolen har i mål P 5145-15 beslutat att tillåta ett tidsbegränsat bygglov för 49 villavagnar på en bandyplan, även då åtgärden strider mot detaljplan med det planenliga ändamålet ”idrott”. Villavagnarnas syfte har varit att uppfylla tre kärnkraftverks behov av sängplatser för personal under en revisionsperiod. Mark- och miljööverdomstolen ansåg att förutsättningarna för att bevilja ett tidsbegränsat bygglov enligt 9 kap. 33 § plan- och bygglagen var uppfyllda med hänsyn till att det behov som boendena var avsedda att täcka, var begränsat i tiden genom att den offentliga upphandling som låg till grund för ansökan i sig var begränsad till högst fem år. Det beaktades i målet även att det framstod som enkelt att återställa fastigheten i enlighet med det planenliga användningssättet, efter det att bygglovet upphört.
Bostadsinredd sjöbod som strider mot bygglov måste återställas
Mark- och miljööverdomstolen har i mål P 1734-15 beslutat att en sjöbod i Tanums kommun måste återställas på grund av att den inretts för annat ändamål i förhållande till det medgivna bygglovet. Bygglovet från år 2007 avsåg uppförande av förrådsbyggnad i form av sjöbod och angav som villkor att boden inte får isoleras, inte får vara inredd för boende samt att vatten och avlopp inte får dras in. Sjöboden hade under åren inretts med bl.a. invändiga väggpaneler, parkettgolv, badrumsinredning och va-installation, vilka åtgärder enligt domstolen innebar att sjöboden inretts för ett väsentligen annat ändamål än det som bygglovet ger tillstånd till. Domstolen konstaterade att den tillåtna användningen för sjöboden enligt bygglovet är begränsad till förrådsbyggnad och bedömningen påverkades inte heller av att kommunen, på fastighetsägarens begäran, anslutit sjöboden till det kommunala va-nätet.
En riktigt fin vår önskar vi Er!
STANGDELL & WENNERQVIST
Vi på Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist vill inledningsvis tacka alla kunder och samarbetspartners för ett trevligt och givande samarbete under året! Utan er hade vi inte haft det lika roligt på jobbet. Vi ser fram emot ett lika fint samarbete nästa år 2016!
Mark- och miljödomstolarna tar över Statens va-nämnds arbetsuppgifter
Riksdagen har godkänt lagrådsremissen där regeringen föreslår att Statens va-nämnds uppgifter enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster ska övertas av mark- och miljödomstolarna. I lagrådsremissen redovisas bl.a. förslag om handläggningen av va-målen i mark- och miljödomstol, fördelning av rättegångskostnader och vissa äldre bestämmelsers tillämpning.
Lag (1976:839) om Statens va-nämnd kommer att upphävas och rättegångsbalken (1942:740) skall tillämpas på va-målen, utom då en kommun har överklagat ett beslut från länsstyrelsen, i vilka fall lag (1996:242) om domstolsärenden skall tillämpas. I enlighet med rättegångsbalkens regler kommer en ansökningsavgift att tas ut av sökanden i va-målen, på samma sätt som i andra stämningsmål. En annan nyhet är dock att vardera parten kommer att få stå sin egen kostnad i överinstansen Mark- och miljööverdomstolen, till skillnad från den nuvarande ordningen där tappande part får ersätta motpartens rättegångskostnader vid en överprövning. I mål om inlösen av enskilda anläggningar skall va-huvudmannen alltjämt svara för kostnaderna för båda parter i mark- och miljödomstolen.
Mål som vid utgången av 2015 handläggs av Statens va-nämnd skall lämnas över till mark- och miljödomstol.
Kortare instansordning för detaljplaner och områdesbestämmelser
Regeringen har i proposition föreslagit en ändring i plan- och bygglagen (2010:900), vilken innebär att kommunala beslut att anta, ändra eller upphäva detaljplaner eller områdesbestämmelser inte längre skall överklagas till länsstyrelsen, utan direkt till mark- och miljödomstolen. Förslaget syftar till att effektivisera prövningen, bl.a. genom att detaljplaner och områdesbestämmelser snabbare ska kunna vinna laga kraft. Avsikten är att angelägna samhällsbyggnadsprojekt, t.ex. byggandet av nya bostäder, ska kunna påbörjas och färdigställas tidigare och till en lägre kostnad än i dag. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juni 2016.
Vattendirektivets betydelse i tillståndsmål
EU-domstolen har i dom om förhandsbesked den 1 juli 2015 i mål C-461/13 (Weser-målet) tagit ställning till vilka skyldigheter vattendirektivet medför för medlemsstaterna vid tillståndsprövningar av enskilda verksamheter eller projekt samt hur direktivets begrepp ”försämring av status” ska tolkas.
Domstolens bedömning är att medlemsstaterna är skyldiga att inte meddela tillstånd till verksamheter som riskerar att orsaka en försämring av status eller när uppnående av god ytvattenstatus eller god ekologisk potential och god kemisk ytvattenstatus äventyras.
EU-domstolens avgörande kan komma att innebära att större krav ställs på miljökonsekvensbeskrivningar i den svenska tillståndsprocessen samt får rättspraxis utvisa om det i vissa fall kan bli svårare att få tillstånd till vattenverksamhet.
Skriftlighetskravet vid uppsägning av arrende
Högsta domstolen har i mål T 2895-13 prövat frågan om vilken verkan en muntlig uppsägning av arrende har om inget skriftligt godkännande av uppsägningen lämnas på sätt som krävs i 8 kap. 8 § jordabalken. Domstolen konstaterade att utgångspunkten vid uppsägning i regel är att ett skriftlighetskrav gäller så länge inte motparten har godtagit att uppsägningen är verksam, trots avsaknaden av skriftlig form. När det gäller arrende ska vid bedömningen de särskilda skyddsintressen som aktualiseras inom arrendeförhållanden beaktas, där arrendet kan ha betydande ekonomiskt värde för båda parter. I fråga om skriftlighetskravet i 8 kap. 8 § jordabalken bör enligt domstolen därför båda parter få göra gällande en föreliggande formbrist, oavsett vem av dem som bristen kan hänföras till. En part som ångrar sin egen muntliga uppsägning av arrende kan således åberopa att skriftlighetskravet inte uppfyllts, med följden att uppsägningen därmed anses ogiltig, så länge uppsägningen ännu inte godkänts av motparten.
Del av detaljplan upphävd pga marknivåhöjning
Mark- och miljööverdomstolen har i mål P 11980-14 upphävt del av en detaljplan för Odenplan i Stockholm, efter det att överklagande av planen avslagits av både länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen. Klagandens lägenhet riskerade bli en källarlägenhet då den överklagade detaljplanen tillät en höjning av marknivån på fastighetens innergård. Mark- och miljööverdomstolen ansåg att möjligheten att höja marknivån kraftigt skulle påverka gårdsmiljön då ett antal lägenheter riskerade en betydande risk för olägenheter genom insyn i sovrum och kök, försämrade ljusförhållanden och andra störningar. Även om fastigheten i fråga ligger inom ett förtätningsområde, där olägenheter som de ovan nämnda vanligen får accepteras, ansåg domstolen att olägenheterna inte skäligen får tålas utan att detaljplanen reglerar bebyggelsens utformning för att begränsa negativ påverkan. Detaljplanen ansågs av domstolen inte godtagbar då den inte genom reglering av bebyggelsen säkerställde att planen kunde genomföras utan betydande olägenhet för de boende.
Arbete för anpassning till ett förändrat klimat
En särskild utredare skall enligt kommittédirektiv 2015:115 analysera hur ansvaret ska fördelas i fråga om att vidta åtgärder för att anpassa pågående och planerad markanvändning och bebyggd miljö till ett gradvis förändrat klimat. Utredningen skall föreslå förbättringar och analysera eventuella hinder och begränsningar i lagstiftningen för genomförande av sådana anpassningsåtgärder. Befintlig lagstiftning skall ses över och ändringar som krävs för en långsiktigt hållbar dagvattenhantering i syfte att göra bebyggd miljö mer översvämningssäker skall föreslås. Uppdraget skall redovisas senast den 28 februari 2017.
Vi på Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist hoppas på ett Gott Nytt år 2016 och önskar Dig en riktigt God Jul!
Ytterligare en vattenpump
Vi fortsätter även i år med vårt arbete/sociala engagemang och fortsätter att stödja Unicefs arbete för världens barn. Detta år skänker vi återigen en vattenpump som kan förse en hel by eller ett flyktingläger med rent vatten. Vattenpumpen fyller också en annan viktig funktion. Tack vare pumpen kan fler flickor gå i skolan. Ofta är det flickornas uppgift att hämta vatten, vilket gör att de inte har tid att ta sig till skolan. Genom att installera ytterligare en vattenpump är vi med och ger barn tillgång till rent vatten och en chans till utbildning.
Ekosystemtjänster i samhällsplaneringen
Ekosystemtjänster är ekosystemets direkta eller indirekta bidrag till människors hälsa och välbefinnande, såsom luft- och vattenrening, jordbildning, primärproduktion och naturupplevelser. Ekosystemtjänster behandlas idag inom det svenska miljömålssystemet där ett av etappmålen är att betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster skall vara allmänt kända och integreras i samhällsekonomin och politiken senast år 2018. Det pågår därför arbete med att ge ekosystemtjänster ett allt större utrymme inom ramen för prövningen av miljöärenden. Ett konkret exempel på detta är att såväl Naturvårdsverket som länsstyrelserna ska ges en kunskapshöjning och vägledning i ekosystemtjänstbedömningar och hur bättre hänsyn till ekosystemtjänster kan tas inom ramen för fysisk planering och vid framtagandet av handlingsplaner för grön infrastruktur.
Redan idag ska vid tillståndsprövning av ärenden hänsyn tas till miljömålen. Inom ramen för miljöärenden och fysisk planering kommer sannolikt även ekosystemtjänsterna att får större genomslag framöver.
HD förtydligar begreppet pågående markanvändning
Högsta domstolen har i mål T 2762-14 prövat frågan om markanvändningen för åker- och betesbruksmark kunde anses vara pågående då marken legat i träda i närmare 40 år. HD fann att även om marken nu var bevuxen med träd, buskar och sly så krävdes inget nytt grundläggande tillstånd för att vidta åtgärder för att återuppta åkerbruk respektive betesmark. Således bedömdes markanvändningen vara pågående och därmed skulle intrångsersättning enligt 31 kap MB utgå vid inrättande av naturreservat.
HD förtydligar värderingsregler vid trädfällning
Högsta domstolen har i mål B 19-13 tagit ställning till bl a hur värdet av nedtagna träd skall bestämmas. HD fann att värderingen skulle ske utifrån vilken påverkan nedtagandet fått på försäljningsvärdet av fastigheten och inte återanskaffningsvärdet av träden.
Tillstånd till vattenverksamhet återkallas inte
Mark- och miljööverdomstolen har meddelat dom i målet M 6028-14, i vilket mål Kammarkollegiet hade yrkat att tillståndet till Långforsens kraftstation från år 1918 skulle återkallas, bl a då de ändringar som gjorts i dammbyggnaden inte var förenliga med ritningarna i tillståndet. Mark- och miljööverdomstolen fann dock att verksamheten i allt väsentligt överensstämde med tillståndet och att de av verksamhetsutövaren föreslagna villkoren för den fortsatta verksamheten skulle medföra att miljöbalkens och EU-rättens krav uppfylldes.
Närboende 3 km från bergtäkt anses klagoberättigade i tillståndsmål
Mark- och miljööverdomstolen prövade i mål M 2161-15 huruvida närboende ca 3 km bort från en planerad bergtäkt skulle anses vara s.k. sakägare, d.v.s. anses vara berörda på sådant sätt att de haft rätt att överklaga täktens tillståndsbeslut. Domstolen utgick i målet från bestämmelsen i 16 kap. 12 § miljöbalken och i det aktuella fallet ansågs inte enbart avståndet till verksamheten påverka risken för störningar i omgivningen, utan även dess omfattning. Risken för att de närboende utsätts för störningar och olägenheter från verksamheten, bl.a. buller, var i det aktuella fallet även påverkad av den öppna topografin i landskapet då täkten är lokaliserad på en höjd. Med beaktande av dessa förhållanden bedömde Mark- och miljööverdomstolen att risken för att klagandena utsätts för olägenheter från täktverksamheten i form av buller inte endast är teoretisk eller helt obetydlig och de hade därför rätt att överklaga beslutet.
Beslut om särtaxa upphävs p.g.a. otillräcklig kostnadsjämförelse
En kommuns beslut om antagande av särtaxa för ett va-område har upphävts av Kammarrätten i Göteborg vid en laglighetsprövning enligt kommunallagen (mål 6876-14). En huvudfråga i målet var om kommunen hade gjort en sådan kostnadsjämförelse som krävs enligt 31 § lagen om allmänna vattentjänster. Kammarrätten anger i domen att tillämpningen av särtaxa för ett visst område har stöd i lag när detta är motiverat av särskilda omständigheter och beaktansvärda kostnadsskillnader. Domstolen konstaterade att den kostnadsjämförelse som föregått kommunfullmäktiges beslut har avsett skillnaden mellan faktisk kostnad för anslutningen och anslutningsavgiften (anläggningsavgiften) enligt gällande va-taxa, men att kommunen inte bemött vad klagandena anfört om att taxan inte motsvarar kostnaden för andra fastigheter i verksamhetsområdet. Kostnadsjämförelsen har därför varit för otillräcklig för att kunna ligga till grund för en bedömning av om beaktansvärda kostnadsskillnader förelegat. Beslutet ansågs inte ha fattats på laglig grund och upphävdes.
En riktigt fin sommar önskar vi Dig!
STANGDELL & WENNERQVIST
Charlotte Bourner är sedan maj 2015 ny medarbetare och biträdande jurist hos oss. Charlotte kommer närmast från Vänersborgs tingsrätt där hon fullgjorde sin notarietjänstgöring vid tingsrättens allmänna avdelning samt vid mark- och miljödomstolen. Vi hälsar Charlotte välkommen!