Kunskap och engagemang i varje ärende

Samråd för vattenförvaltning och havsmiljöförvaltning

Vattenmyndigheterna i Sveriges fem vattendistrikt har sammanställt förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram, miljökonsekvensbeskrivning och förvaltningsplan enligt vattenförvaltningsförordningen. Samråd kring förslagen pågår för närvarande och synpunkter kan lämnas fram till den 30 april 2015.

Havs- och vattenmyndigheten har sammanställt förslag till åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning enligt havsmiljöförordningen. Samråd pågår även i detta fall och synpunkter kan lämnas fram till den 30 april 2015.

Information och kontaktuppgifter gällande båda samråden och ärendena finns på www.vattenmyndigheterna.se

”Modernare” lantmäterisammanträden

Regeringen remitterade i januari ett förslag till Lagrådet som innebär att modern kommunikationsteknik ska kunna användas i lantmäteriförrättningar på samma sätt som sedan många år varit möjligt i domstol. Den teknik som avses är sådan bild- och ljudteknik som möjliggör sammanträden per telefon- eller videokonferens. Syftet är bl a att sakägare och andra skall kunna delta i förrättningssammanträden utan att behöva vara på plats, vilket ska leda till en enklare, billigare och mer effektiv handläggning hos lantmäterimyndigheten. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2015.

Ledningsrätt i tomträtt

Regeringen överlämnade den 12 mars 2015 propositionen ”Ledningsrätt i tomträtt” till riksdagen (prop. 2014/15:74). Förslaget avser en ändring i ledningsrättslagen (1973:1144) som innebär att det ska bli möjligt att upplåta ledningsrätt i en tomträtt, till skillnad från tidigare lagstiftning som endast tillåtit ledningsrätt att upplåtas i en fastighet. I den nuvarande lagstiftningen får ledningsrätten en oklar ställning om fastigheten också är upplåten med tomträtt, vilken oklarhet lagförslaget syftar till att undanröja. Lagändringen innebär att innehavare av ledningar och viktiga anordningar för bland annat telekommunikation får den trygghet som en ledningsrätt innebär, även i de fall där en fastighet är upplåten med tomträtt. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2015.

Inget bygglov trots bygglovsbefriad åtgärd

Mark- och miljööverdomstolen har i avgörandet P 7955-14 prövat frågan om den nya bestämmelsen i 9 kap. 4 b § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, vilken innebär att bygglov under vissa förhållanden inte krävs för tillbyggnad på upp till 15 kvadratmeter och inte heller för två takkupor, skall tillämpas i de fall en bygglovsansökan för sådana åtgärder redan är under prövning.

Domstolen konstaterade inledningsvis i målet att tillbyggnaden i fråga förvisso var av sådan karaktär att den skulle kunna uppföras utan bygglov med stöd 9 kap. 4 b § PBL, och att bestämmelserna om bygglovsbefriade åtgärder saknar övergångsbestämmelser som reglerar vad som ska gälla i pågående ärenden, vilket innebär att de nya reglerna i och för sig ska tillämpas så snart de trätt i kraft, även i pågående ärenden. Domstolen klargjorde dock sedan att bestämmelsen i 9 kap. 4 b § PBL handlar om vilka åtgärder som kan vidtas utan bygglov, vilket betyder att regeln inte är tillämplig vid en prövning av en ansökan om bygglov. Eftersom sökanden i målet inte återkallat sin ansökan om bygglov drog Mark- och miljööverdomstolen slutsatsen att den därför var tvungen att pröva om bygglov kunde medges för den sökta åtgärden. Vid denna bedömning saknas det enligt domstolen möjlighet att ta hänsyn till att den sökta åtgärden inte längre är bygglovspliktig. Bygglovsansökan för (den numera bygglovsbefriade) åtgärden avslogs i målet.

Det konstateras att formella och processuella regler kan vara helt avgörande vid en prövning.

Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12)

Överprövningsutredningen överlämnade den 2 mars 2015 sitt betänkande ”Överprövning av upphandlingsmål m.m.” (SOU 2015:12) till civilministern. Utredningen har sett över rättsmedlen i upphandlingslagstiftningen i syfte att försöka öka effektiviteten i upphandlingsförfarandena.

Överprövningsutredningen föreslår flera åtgärder för att öka effektiviteten vid upphandling. Det föreslås en generell regel om skyndsam handläggning vid förvaltningsdomstolarna. En specifik tidsfrist – 90 dagar – för förvaltningsrätternas handläggning ska bidra till att göra upphandlingsprocessen mer förutsebar. Någon renodlad preklusionsfrist föreslås inte, däremot en påtalandeskyldighet för leverantörer som ska öka incitamenten till dialog mellan säljare/upphandlare och köpare/leverantör. Skyldigheten föreslås gälla under första halvan av anbudstiden. Om dialog förs mellan parterna kan fel och brister uppdagas och rättas till i ett tidigare skede, vilket skulle kunna leda till färre överprövningar. Utredningen föreslår även en bestämmelse som innebär att part, till stöd för sin talan i kammarrätten, får åberopa en omständighet eller bevis som inte lagts fram tidigare endast om parten gör sannolikt att omständigheten eller beviset inte har kunnat åberopas tidigare vid förvaltningsrätten eller att parten annars haft giltig ursäkt att inte göra det. Upphandlingsprocessen ska på så sätt koncentreras till underrätt och bli mer effektiv. Utredningen föreslår även att processkostnader inte ska vara en ersättningsgill skada samt att tidpunkten från vilken fristen för att väcka talan om skadestånd avseende direktivstyrda upphandlingar ändras.

Överprövningsutredningen föreslår varken någon avgift för ansökan om överprövning eller ett ansvar för motpartens rättegångskostnader.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.

Högsta förvaltningsdomstolen prövar edition i upphandlingsmål

Högsta förvaltningsdomstolen har den 3 mars 2015 beslutat att meddela prövningstillstånd i mål 6331-14. En leverantör begärde överprövning av Malmö stads upphandling av företagshälsovårdstjänster och begärde att få ut (editionsyrkande) delar av det vinnande anbudet (anbudspriser samt tre bilagor), som legat till grund för kvalitetsutvärderingen. Både förvaltningsrätten och kammarrätten avslog yrkandet om edition. Högsta förvaltningsdomstolen har nu meddelat prövningstillstånd i frågan om förutsättningarna för edition i mål om offentlig upphandling. Vi återkommer i frågan när målet är slutligen avgjort.

Högsta förvaltningsdomstolen har den 6 februari 2015 meddelat prövningstillstånd i målen 6159–6160-14, vilka avser hur bestämmelsen i 12 kap. 3 § lagen om offentlig upphandling om onormalt låga anbud ska tillämpas. Målet rör Eskilstuna kommuns upphandling av flyttjänster, i vilken kommunen förkastat ett bolags anbud med hänvisning till nämnda bestämmelse. Kammarrätten ansåg att bolaget hade visat att deras anbud är allvarligt menat och att kommunen inte haft rätt att förkasta anbudet. Vi återkommer även i denna fråga när målet är slutligen avgjort.

Utökat strandskydd i västra Sverige

Genom Länsstyrelsens i Västra Götalands län beslut den 1 december 2014 gäller ett utökat strandskydd intill 300 meter inom stora delar av västra Sverige. Ett flertal överklaganden har inkommit, men besluten om utökat strandskydd för de berörda kommunerna gäller omedelbart och tillsvidare, såvida inte Regeringen meddelar inhibition.

En riktigt glad påsk önskar vi Dig!

STANGDELL & WENNERQVIST

Aron Westholm är sedan januari 2015 ny medarbetare och biträdande jurist hos oss. Aron kommer närmast från Kammarkollegiet där han arbetade som jurist. Vi hälsar Aron välkommen!

Miljö- och fastighetsjurist sökes till Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist

Vi på Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist biträder huvudsakligen kommuner, kommunala bolag, statliga verk och offentliga förvaltningar samt företag i mål och ärenden med anknytning till samhällsbyggnation samt företräder dessa inför myndigheter och domstolar i alla instanser. Vi arbetar med såväl stora som små projekt främst i västra Sverige. Vår specialistkompetens ligger huvudsakligen inom miljö- och fastighetsrätt, va-rätt, plan- och byggfrågor (PBL), entrepre­nad­juridik, upphandlingsfrågor, allmän avtalsrätt samt skadeståndsrätt.

För närvarande är vi sex jurister på firman som arbetar i lokaler centralt belägna vid Gustav Adolfs Torg i Göteborg.

Vi söker nu en miljö- och fastighetsjurist som är intresserad av att arbeta och utvecklas inom våra specialistområden. Kanske är Du intresserad av att specialisera Dig inom några av våra kompetensområden, såsom plan- och byggjuridik? Förutom en god analytisk förmåga och ett brinnande intresse för ovan nämnda rättsområden så söker vi en person som kan passa in i vårt företagsklimat, som präglas av prestigelöshet, nära samarbete och korta beslutsvägar. Vi ser gärna att Du har några års arbetslivserfarenhet från annan byrå, myndighet, domstol eller kommun inom våra områden. Alternativt att Du under juristutbildningen fördjupat Dig inom våra rättsområden med goda betyg och vill fortsätta att arbeta med detta.

Är Du intresserad av att arbeta tillsammans med oss ber vi Dig skicka en skriftlig ansökan med personligt brev, CV, betyg och övriga intyg via e-postadress: rickard@swlaw.se, senast den 26 oktober 2014.

Du kan läsa mer om oss på https://www.swlaw.se. För ytterligare upplysningar kontakta advokat Rickard Hulling via ovan angiven e-postadress alternativt telefonnummer 031 – 15 14 90.

Välkommen till vårt seminarium, ”Rätt praxis”, som äger rum på Palacehuset i centrala Göteborg torsdagen den  5 februari 2015. Vi erbjuder Dig, kommunala tjänstemän, konsulter och andra verksamma i branschen ett aktuellt seminarium om prövningen av och praxis i ärenden på samhällsbyggnadsområdet, b.la. följande kommer behandlas under seminariet:

– Nyheter inom plan- och byggområdet samt nyheter inom upphandlingsområdet.

– Aktuella frågor inom miljörätten, såsom ersättningsrätten vid inrättande av vattenskyddsområden, föreslagna ändringar av tillståndsprövningen av vattenverksamheter samt områdes- och artskydd.

– Den va-rättsliga handläggningen av fastigheter utanför va-verksamhetsområden.

Vi har även nöjet att höra Filip Siewertz, Stadsbyggnadskontoret i Göteborgs Stad, berätta om det spännande arbetet med Västlänken.

Programmet och anmälningsformulär hittar du under menyn ”Seminarier”.

Sensommarseminariet den 25 september!

Även i år vill vi bjuda in till vårt sensommarseminarium den 25 september 2014 på Palace i Brunnsparken i Göteborg. Förhoppningsvis är alla då utvilade efter en skön och solig sommar. Inbjudan med program kommer att skickas ut under augusti månad.

Reservera dagen redan nu!

Förslag till ändringar för vattenverksamheter

Den s.k. Vattenverksamhetsutredningen överlämnade den 1 juni 2014 sitt slutbetänkande

”I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler” (SOU 2014:35). Utredningen har haft till uppgift att se över reglerna om vattenverksamhet i miljöbalken (1998:808), MB, och lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, LSV. Uppdraget har omfattat en översyn av regleringen av miljöfarlig verksamhet respektive vattenverksamhet för att omotiverade skillnader mellan de båda regelverken skall kunna tas bort. Utredningens förslag skulle innebära betydande förändringar jämfört med dagens tillståndsprövning av vattenverksamheter.

I utredningen föreslås att prövningsplikten för vattenverksamhet inte skall vara generell, utan att det liksom för de miljöfarliga verksamheterna skall framgå av Regeringens föreskrifter vilka verksamheter som omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt. En tillståndspliktig verksamhet ska definieras som en A-verksamhet (prövas av mark- och miljödomstol) och en anmälningspliktig som en C-verksamhet (anmäls till tillsynsmyndighet). Även den civilrättsliga prövning som idag görs vid vattenverksamhet, gällande bl.a. frågor om ersättning för intrång och skada, föreslås tas bort och dessa frågor ska skiljas från själva tillståndsprövningen på samma sätt som i dag gäller för miljöfarlig verksamhet.

För att ytterligare öka enhetligheten i de processuella reglerna föreslås att bestämmelsen om att ”vattenrättsliga” sakägare i tillståndsmål inte längre skall få sina rättegångskostnader ersatta av sökanden. Även kravet på samhällsekonomisk tillåtlighet (11 kap. 6 § MB) vid vattenverksamhet samt krav på vattenrättslig rådighet (2 kap. 1 § LSV) föreslås utgå, då inget motsvarande krav finns för övriga verksamheter. Vidare föreslås att möjligheten att lagligförklara äldre vattenanläggningar tas bort.

Vattenverksamhetsutredningen behandlar även bl.a. frågor gällande omprövning av tillståndsgivna vattenverksamheter, prövning av markavvattningsverksamheter och oklara ansvarsförhållanden för vattenanläggningar.

”Attefallshus” godkänns av Riksdagen

I vårt förra nyhetsbrev tog vi upp att förslag lämnats till ändringar i plan- och bygglagen (2010:900), innebärande att vissa åtgärder skall undantas från bygglovsplikten. Förslaget har nu godkänts av Riksdagen. Bland de åtgärder som inte längre kommer att kräva bygglov finns de uppmärksammade s.k. ”Attefallshusen” på högst 25 kvadratmeter, vilka får användas för bostadsändamål. Förutsättningen är dock att byggnadens taknock inte överstiger 4 meter samt att den inte placeras närmare tomtgräns än 4,5 meter, såvida berörda grannar inte ger sitt medgivande. Det skall dock uppmärksammas att även om bygglov inte krävs så måste alltid en bygganmälan göras samt kan även ”tillstånd” krävas enligt andra regelverk, såsom strandskyddsdispens.

Ändringarna kommer att träda i kraft den 2 juli 2014.

Tomträtts- och arrendeutredningen slutredovisas

Tomträtts- och arrendeutredningen har lämnat sitt slutbetänkande ”Jordbruks- och bostadsarrende – några frågor om arrendeavgift och besittningsskydd” (SOU 2014:32), med förslag i vissa frågor om arrende. Förslagen innebär för jordbruksarrende bl.a. att det skall bli möjligt att koppla arrendeavgiften till det enskilda jordbrukets resultat, så att avgiften t.ex. skall kunna knytas till prisutvecklingen för produkter som arrendatorn använder eller producerar. Utredningen framför även förslag om att alla tidsbegränsade sidoarrenden (jordbruksarrende som inte omfattar bostad åt arrendatorn) fortsättningsvis skall omfattas av besittningsskydd. Enligt dagens regler har arrendatorn inte någon rätt till förlängning (besittningsskydd) av ett sidoarrendeavtal som gäller för högst ett år.

Gällande bostadsarrende föreslår utredningen att bestämmelserna om avgift för bostadsarrende ska förtydligas samt att det skall bli möjligt att besluta om att avgiften för en ny arrendeperiod höjs stegvis för att undvika enstaka kraftiga höjningar.

I vårens första nyhetsbrev vill vi inledningsvis presentera vår nya medarbetare Marie Andersson, med gedigen kunskap och erfarenhet inom det förvaltningsrättsliga och upphandlingsområdet. Vi hälsar henne välkommen till oss!

Ökad möjlighet till direktupphandling

Regeringen har i en lagrådsremiss föreslagit ändringar i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) avseende möjligheten för upphandlande myndigheter och enheter att genomföra direktupphandlingar, dvs. upphandlingar utan krav på anbud i viss form. Enligt förslaget ska direktupphandling enligt LOU få göras när kontraktets värde uppgår till högst 28 procent av det tröskelvärde som gäller för kommuner och landsting vid upphandling av varor och tjänster (för närvarande 1 806 427 kronor). 28 procent-gränsen för direktupphandling går då vid ett värde av 505 800 kronor. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2014.

”Stockholmsmodellen” – nya bullerregler i stadsmiljö

Att Stockholmare förväntas stå ut med högre bullernivå i sin boendemiljö än övriga landet framgår av Högsta domstolens beslut T 3607-13 gällande antagande av detaljplan för del av Södermalm. Detaljplanen överklagades på grund av bl.a. de höga bullernivåer som ett genomförande skulle innebära för boendemiljön. Mark- och miljööverdomstolen (avgörande MÖD 2013:47) ansåg dock att eftersom planområdet ligger i en tät stadsmiljö får Boverkets allmänna råd för trafikbuller frångås till förmån för den s.k. ”Stockholmsmodellen”, vilket innebär att en större bullerpåverkan än normalt godtas. Mark- och miljööverdomstolen fann därför att skäl att upphäva detaljplanen inte förelåg, och beslutet står fast eftersom Högsta domstolen beslutade att inte meddela prövningstillstånd i målet.

Det bli intressant att följa utvecklingen på området då det borde finnas möjlighet att tillämpa ”Stockholmsmodellen” även på andra städer och motsvarande stadsmiljöer.

Se vidare följande nyhet om samordnad bullerprövning.

Samordnad bullerprövning

Ett förslag om att förbättra samordningen av miljöbalken (1998:808) och plan- och bygglagen (2010:900) för att underlätta planering och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer har lämnats till lagrådet för granskning. Förslaget innebär ändringar i både miljöbalken och plan- och bygglagen med bl.a. nya krav på förebyggande av olägenhet för människors hälsa i fråga

om omgivningsbuller vid lokalisering, utformning och placering av bostadsbyggnader. Även nya krav i plan- och bygglagen på redovisning av bullervärden vid planläggning och bygglovsprövning behandlas. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 januari 2015.

Enklare planprocess och ny lag om kommunala markanvisningar

Enligt ett förslag om ändringar i plan- och bygglagen, som föreslås träda i kraft den 1 januari 2015, skall bl.a. detaljplanekravet begränsas och det nuvarande enkla förfarandet för framtagande av detaljplan bli standard. Fler planer föreslås kunna antas av kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden och ett ännu enklare förfarande för att upphäva detaljplaner och att förlänga genomförandetiden införs. Vidare föreslås att möjligheten att ge bygglov för åtgärder som innebär en avvikelse från detaljplan eller områdesbestämmelser utökas. Lagförslaget innebär även att en helt ny lag om kommunala markanvisningar kommer att träda i kraft, vilken bl.a. innebär att kommuner som avser att ingå exploateringsavtal skall anta riktlinjer som anger utgångspunkter och mål för sådana avtal.

Förslag till fler åtgärder utan bygglovskrav

Regeringen har i en lagrådsremiss föreslagit ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) med syfte att förenkla reglerna så att krav på bygglov inte ska ställas i större utsträckning än nödvändigt. Förslaget innebär en utökning av antalet åtgärder som inte kräver bygglov, vilket innebär bl.a. att större komplementbyggnader och mindre bostäder på sammanlagt 25 kvadratmeter skall kunna uppföras och en- och tvåbostadshus skall kunna byggas till med högst 15 kvadratmeter och två takkupor. De aktuella åtgärderna skall även kunna vidtas i strid med detaljplan. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 juli 2014.

Obligatorisk byggfelsförsäkring kan slopas

För att effektivisera plan- och byggprocesserna skall enligt ett lagförslag kravet på en obligatorisk byggfelsförsäkring vid bostadsbyggande tas bort och lagen (1993:320) om byggfelsförsäkring m.m. upphävas. Lagens regler om färdigställandeskydd föreslås i huvudsak oförändrade överföras till en ny lag om färdigställandeskydd. Förändringarna kommer även att leda till ett antal följdändringar i plan- och bygglagen (2010:900). Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 juni 2014.

Bristfälligt underlag om skyddad art upphäver detaljplan

Beslut av en kommun om att anta detaljplan har upphävts av Mark- och miljööverdomstolen på grund av att miljökonsekvensbeskrivning saknats och då det ansetts finnas en beaktansvärd risk för att den rödlistade och fridlysta grönfläckiga paddans livsmiljö kan komma att skadas eller förstöras. Underinstansen, mark- och miljödomstolen, konstaterade att det

”Av rättspraxis framgår att även om plan- och bygglagstiftningen inte formellt kräver att bestämmelserna om artskydd beaktas i ett ärende om detaljplan får regelsystemet anses förutsätta att erforderlig information i dessa avseenden ändå ska finnas tillgänglig i sådana ärenden”.

Eftersom det i det aktuella fallet framkommit att den grönfläckiga paddan sannolikt förekommer inom eller i närheten av planområdet, och eftersom beslutsunderlaget i målet ansågs vara otillräckligt, beslutade domstolen att antagandebeslutet skulle upphävas. Mark- och miljööverdomstolen delade underinstansens uppfattning och konstaterade för egen del att risken för påverkan på den artskyddade paddan innebar att detaljplanen skulle antas medföra en betydande miljöpåverkan och att en miljökonsekvensbeskrivning därför borde upprättats.

Hemmansklyvning från 1965 utgör officialservitut

Mark- och miljööverdomstolen har prövat om en skriftlig överenskommelse från en hemmansklyvning år 1865 idag kan anses utgöra ett officialservitut. Frågan väcktes då en fastighetsägare ansåg sig hindrad att bedriva näringsfastighet på sin fastighet eftersom ett antal grannar, med stöd av överenskommelsen från 1865, påstod sig ha rätt att på fastigheten bl.a. klippa gräs, ta ner träd och lägga båtar på land och i vatten.

Mark- och miljödomstolen gjorde bedömningen att avtalets ordalydelse tillsammans med det faktum att det vid tidpunkten var vanligt att servitutliknade rättigheter tillkom vid förrättningar, talar för att syftet med överenskommelsen sannolikt var att tillförsäkra de berörda fastigheterna fortsatt del i sådana nyttigheter som de haft tillgång till före skiftet.

Domstolen konstaterade vidare att det finns anledning att vara generös i bedömningen med hänsyn till att servituten ofta var en grundläggande förutsättning för att lottläggningen i lagaskiftesakter skulle kunna ske. Mot denna bakgrund beslutade domstolen att överenskommelsen skulle betraktas som ett officialservitut.

Nya etappmål i miljömålssystemet

Naturvårdsverket har den 16 december 2013 föreslagit fem nya etappmål i miljömålssystemet. De respektive målen omfattar återvinning och återanvändning av avfall, minskad mängd matavfall, textil och textilavfall, efterbehandling av förorenade områden samt exponering för kadmium via livsmedel. För varje etappmål finns en redovisning av åtgärder, styrmedel och uppföljning samt en samhällsekonomisk analys. Etappmålet efterbehandling av förorenade områden innebär till exempel att takten i arbetet med att efterbehandla förorenade områden skall öka såväl som användandet av alternativ teknik. Målet innebär att 25 procent av de förorenade områdena med mycket stor risk för människors hälsa eller miljön ska vara åtgärdade år 2025.

God jul och gott nytt år!

Nu börjar 2013 lida mot sitt slut och vi på Stangdell & Wennerqvist vill passa på att tacka Er för ett givande och roligt samarbete under året. Vi hoppas på att 2014 följer i samma anda med nya spännande uppdrag!

Vi önskar Er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år!

Besittningsskydd avgörande för arrendeavgift

Högsta domstolen har i mål Ö 5705-11 fastslagit att hänsyn skall tas till om arrendatorn har besittningsskydd eller ej när arrendeavgiften bestäms. Bakgrunden till tvisten var att ett antal bostadsarrendatorer motsatte sig den höjning av arrendeavgiften med 25 procent, som hade begärts av upplåtaren vid en omförhandling. I målet angavs att en skälig avgiftsnivå bör ligga runt 40 000 kr per tomt för ett bostadsarrende med normalt besittningsskydd och byggrätt enligt gällande detaljplan. Bostadsarrendatorerna saknade dock det lagstadgade besittningsskyddet eftersom deras avtal var andrahandsupplåtelser till ett lägenhetsarrende.

Högsta domstolen ansåg att arrendatorernas svaga besittningsskydd i det aktuella fallet medförde att arrendeavgiften skulle sättas lägre än den ovan angivna ”normalnivån”.

Rätt för hyresrättsinnehavare att överklaga bygglov

Mark- och miljööverdomstolen har i mål P 4489-13 prövat rätten att överklaga ett bygglov för en granne, med hyresrätt, som från sin bostad kunde se gatufasaden där ett balkongbygge skulle genomföras. Mark- och miljödomstolen menade att fastighetsägare med direkt gräns till den fastighet som lovet gäller, s.k. rågrannar, alltid kan överklaga bygglovsbeslut. I det aktuella fallet hade grannen dock en hyresrätt, och dessutom skiljde en gata fastigheterna åt, varför grannen inte ansågs berörd på sådant sätt att hon hade rätt att överklaga.

Mark- och miljööverdomstolen konstaterade dock att rågrannar normalt har rätt att överklaga bygglov, även när en väg skiljer fastigheterna åt och även när det handlar om hyresgäster och boende. Domstolen ansåg därför att grannen hade rätt att överklaga bygglovsbeslutet och målet återförvisades till underinstansen för prövning i sak.

Värdering av ekosystemtjänster

En statlig utredning som redovisades den 15 oktober 2013 (SOU 2013:68) har haft i uppdrag att analysera åtgärder och föreslå metoder och insatser för att bättre värdera ekosystemtjänster. Syftet är att förbättra kunskapsunderlaget om ekosystemtjänsternas värde för samhället, samt att föreslå åtgärder som leder till att betydelsen av den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsternas värden blir allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden och andra beslut i samhället. Slutsatsen som dras i utredningen är att befintlig kunskap inte är tillräcklig för att kunna bestämma vilka åtgärder som är relevanta och skäliga eller för att bedöma kostnadseffektiviteten. Uppdraget kan dock ses som ett steg mot förbättrade konsekvensanalyser och beslutsunderlag avseende ekosystemens värdering och nyttjande.

Icke tillståndsgivna vattenverksamheter

Ett delbetänkande av Vattenverksamhetsutredningen som redovisades den 1 oktober 2013 (SOU 2013:69) behandlar bl.a. tillstånd och äldre rättigheter som meddelats före miljöbalkens ikraftträdande år 1999. Utredningen ger förslag på hur man på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt kan få de anläggningar som inte har tillstånd enligt miljöbalken att utformas och drivas så att miljöbalkens hänsynsregler och EU-rättens krav avseende vattenkvalitet och påverkan på djur och växtliv uppfylls.

Närboende – ej rätt att överklaga tillstånd avseende Natura 2000-områden

Mark- och miljööverdomstolen har i målet MÖD 2013:32 slagit fast att enskilda sakägare inte har rätt att överklaga länsstyrelsens beslut om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken (Natura 2000-tillstånd). Länsstyrelsen skall vid sin prövning av Natura 2000-ärenden inte ta hänsyn till andra intressen än de som omfattas av Natura 2000-bestämmelserna och prövningen skall därför uteslutande beakta allmänna intressen. Oavsett hur nära den prövade verksamheten en enskild bor kan beslutet i Natura 2000-ärendet alltså inte anses angå denne på sådant sätt att det ger klagorätt.

Effektivare tillståndsprövning vid fastighetsbildning

Regeringen har lagt fram ett lagförslag som syftar till att förenkla och effektivisera handläggningen av lantmäteriförrättningar samt att underlätta samordningen med andra myndigheters tillståndshantering. Det föreslås att lantmäterimyndigheten får möjlighet att vid förrättningar enligt fastighetsbildnings-, anläggnings- och ledningsrättslagen förelägga en sakägare att ansöka om de tillstånd som krävs för lantmäteriförrättningen. Förslaget väntas sänka förrättningskostnaderna för den enskilde, öka förutsägbarheten, samt effektivisera handläggningen hos tillståndsmyndigheterna. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2014.

En trygg dricksvattenförsörjning

Enligt kommittédirektivet Dir. 2013:75 skall en särskild utredare gå igenom dricksvattenområdet, från råvatten till tappkran för allmänt dricksvatten, för att identifiera utmaningar för landets dricksvattenförsörjning samt föreslå lämpliga förbättringsåtgärder. Utredningen skall bl.a. beskriva hur klimatförändringarna kan påverka olika delar av landet och analysera det förebyggande arbete som bedrivs samt organisationen och styrningen av de verksamheter som gemensamt bidrar till en trygg dricksvattenförsörjning och beredskapen och förmågan att hantera kriser och formerna för detta. Utredaren skall vidare föreslå kostnadseffektiva åtgärder för att lösa identifierade brister och beskriva hur arbetet bör organiseras. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 juni 2015.

Va-målen till mark- och miljödomstolen?

En arbetsgrupp inom Socialdepartementet har utarbetat en promemoria med utvecklade bedömningar och förslag i frågan om Statens va-nämnd bör avvecklas samt hur och var va-målen i sådant fall fortsättningsvis bör prövas. Arbetet har utgått från de förslag som Va-nämndsutredningen redovisat i betänkandet ”En ny instansordning för va-målen” (SOU 2011:53), vilken föreslog att de mål som va-nämnden idag prövar skulle kunna föras över till landets länsstyrelser och till Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt.

Arbetsgruppen gör sammanfattningsvis bedömningen att va-nämnden bör läggas ned och att nämndens uppgifter bör övertas av landets fem mark- och miljödomstolar. I detta hänseende skiljer sig alltså arbetsgruppens bedömning från Va-nämndsutredningens.

Skadestånd på grund av detaljplan med förorenad mark

Svea Hovrätt har i målet T 7240-12 beslutat att en kommun skall utge skadestånd till ett bolag på grund av att kommunen antagit en detaljplan för område med förorenad mark. Bakgrunden var att bolaget ansökt om att få bebygga två fastigheter för bostadsändamål. Området saknade detaljplan, varför kommunfullmäktige beslutade om sådan. Länsstyrelsen upptäckte dock att en av fastigheterna var förorenad av kemikalier. Bolaget tvingades bekosta provtagning och sanering av marken och yrkade skadestånd av kommunen för nedlagda kostnader.

Hovrätten kom fram till att kommunen varit medveten om att misstanke om förorening fanns och att denna misstanke inte utretts tillräckligt. Domstolen menade att kommunen inte haft rätt att överlåta bedömningen av om marken var lämplig för bostäder till bolaget och att kommunens fel inneburit stora risker för dem som förlitat sig på den antagna detaljplanen. Kommunen ansågs därför skadeståndsskyldig gentemot bolaget.

Oklarhet om dagvatten upphäver detaljplan

Ett beslut om att anta ny detaljplan i en kommun överklagades av berörda fastighetsägare med anledning av att planen inte löste dagvattenfrågan på ett godtagbart sätt. Detaljplaneområdet var ett obebyggt område som angränsade till ett villaområde. Frågan som diskuterades i målet var bl.a. om detaljplanen skulle påverka redan befintliga fastigheter på sätt att dessa kunde bli tvingade att ansluta till kommande gemensamhetsanläggningar.

Mark- och miljööverdomstolen ansåg att det fanns frågor om kommunens och fastighetsägares rättigheter och skyldigheter gällande dagvattenhanteringen som var olösta i planen. Vidare konstaterades att konsekvenserna av en plans genomförande skall kunna förutses och konflikterna mellan ny och äldre bebyggelse måste lösas i planen. Domstolen beslutade därför att upphäva den aktuella detaljplanen.

Taxa för gatuavgifter

I en lagrådsremiss föreslås ändringar i bestämmelserna i plan- och bygglagen (2010:900) om fastighetsägares skyldighet att betala gatukostnader. Kommunerna föreslås istället få en möjlighet att anta en taxa för gatuavgifter och därigenom finansiera anläggandet och förbättrandet m m av allmänna platser. Självkostnadsprincipen föreslås gälla och uttaget skall ske på ett skäligt och rättvist sätt, i likhet med principerna för va-taxor. Den nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.

Sist men inte minst vill vi på Stangdell & Wennerqvist önska Dig en riktigt god jul!

Sensommar-seminarium den 19 september!
Den 19 september kommer vi att anordna ett sensommarseminarium på Palace (Palace-huset) i Göteborg. Seminarieprogrammet finns tillgängligt på vår hemsida www.swlaw.se.
Vi kommer att behandla aktuella fastighets-, miljö- och va-rättsliga frågor. Som gästföreläsare kommer Kurt Lundberg från Norconsult att tala om arbetet med den nya ”Hisingsbron” i Göteborg. Ni kommer även att få stifta bekantskap med Stangdell & Wennerqvists nyaste ansikte, biträdande juristen Anna Deibrant, som började hos oss i maj månad. Missa inte att anmäla Dig senast den 19 augusti!

Effektivare handläggning av överklagade plan- och byggbeslut
Regeringen har beslutat (Dir. 2013:53) att tillsätta en utredning om effektivare handläggning av kommunala beslut som överklagats enligt plan- och bygglagen (2010:900). Utredarens uppgift är att se över möjligheten att åstadkomma en effektivare prövningsordning, utan att rättssäkerheten äventyras. Ett par av de frågor som skall ses över är huruvida instanskedjan vid överklagande av kommunala beslut om planer, lov och tillsyn kan förkortas och om det finns möjlighet at begränsa klagorätten eller avgränsa sakägarkretsen gällande kommunala beslut om lov eller förhandsbesked. Utredningen skall redovisas den 15 mars 2014.

Vägledning för kommunal va-planering
Havs- och vattenmyndigheten har, i samarbete med bl.a. Naturvårdsverket, SKL och Svenskt Vatten, tagit fram ett förslag till nationell vägledning för kommunal va-planering. Den kommunala va-planeringen har att beakta många faktorer som t.ex. miljökrav, klimatförändringar, åldrad infrastruktur, dagvatten och liknande. Tanken med vägledningen är att visa hur kommunens va-planering kan lyckas genom samarbete och genom en tydlig koppling mellan planeringsprocessen och vattenförvaltningens krav. Remissen ”Vägledning för kommunal va-planering för hållbar va-försörjning och god vattenstatus” kan läsas på Havs- och vattenmyndighetens hemsida www.havochvatten.se.

Bostadsarrendatorer betalningsskyldiga för anläggningsavgift
I avgöranden från Statens va-nämnd har frågan huruvida fastighetsägaren eller arrendatorerna (bostadsarrende) är betalningsskyldiga för anläggningsavgift vid fastighetens anslutning till det kommunala va-nätet. Va-nämnden fann att bostadsarrendatorernas besittningsskydd är så starkt att de, i det aktuella fallet, skall jämställas med fastighetsägare i vattentjänstlagens mening, och att de därför är betalningsskyldiga gentemot kommunen. Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist AB har biträtt kommunen i ärendena.
Detaljplans klassificering av mark och förbindelsepunkts läge
Mark- och miljööverdomstolen har i ett mål fastställt Statens va-nämnds beslut gällande avståndet mellan en fastighet och dess förbindelsepunkt. Enligt vattentjänstlagens regler skall förbindelsepunkt som huvudregel finnas i fastighetens omedelbara närhet. I målet beslutade kommunen istället att placera förbindelsepunkten ca 100 meter från fastighetsgränsen, med hänsyn bl.a. till att man annars skulle tvingas gräva på detaljplanelagd kvartersmark. Mark- och miljööverdomstolen ansåg dock, liksom va-nämnden, att markens klassificering inte skulle ha någon direkt betydelse samt att detaljplanen inte utgjorde något hinder då ledningsdragningen endast skulle utgöra en mindre avvikelse från planen. Det ansågs därför inte finnas något godtagbart skäl till att förbindelsepunkten skulle placeras någon annan stans än i fastighetens omedelbara närhet.

Tidsbegränsade tillstånd till vattenbortledning
Med hänsyn till osäkerheten kring hur framtidens nederbörds- och grundvattennivåer kommer se ut har Mark- och miljööverdomstolen beslutat att tidsbegränsa tillstånd till grundvattenbortledning i ett par mål. Tidsbegränsningen bestämdes i de aktuella målen till 25 år, vilket möjliggör en omprövning av tillstånden därefter. En sådan begränsning är enligt domstolen av allmänt intresse i de aktuella fallen eftersom det annars finns risk att hela vattenbildningen intecknas för all framtid, varvid skall beaktas att flera ansökningsförfaranden gällande grundvattenuttag samtidigt pågår i området.

Enskild brygga medförde ej risk för ”upprepningseffekt” inom Natura 2000
Mark- och miljööverdomstolen har i ett mål beslutat att tillåta en fastighetsägare att anlägga en brygga, vilken tidigare inte medgivits av länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen på grund av risk för negativ påverkan inom ett Natura 2000-område. Trots att den enskilda bryggan i målet inte ansågs medföra någon större miljöpåverkan ansågs det av underinstanserna finnas risk att ytterligare fastighetsägare skulle vilja anlägga bryggor, och att den samlade effekten då skulle påverka Natura 2000-området. Mark- och miljööverdomstolen fann dock att den aktuella bryggan skulle tillåtas då den endast skulle medföra en marginell miljöpåverkan. Av betydelse i målet var även att området omfattas av en byggnadsplan som medger bryggor. Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist AB har biträtt bryggägaren i ärendet.

Rätt att yttra sig över nytt villkor innan dom
I ett tillståndsmål gällande nedläggning av sjöledning, beslutade mark- och miljödomstolen att bifalla ansökan med ett antal villkor, bl.a. ett villkor om materialskiljande lager som domstolen själv tagit upp utan att detta påtalats under processen. Eftersom sökanden inte haft möjlighet att uttala sig om de tekniska möjligheterna att uppfylla villkoret överklagades villkoret till Mark- och miljööverdomstolen. Mark- och miljööverdomstolen uttryckte kritik mot att underinstansen utarbetat ett eget skyddsvillkor utan att parterna i målet haft möjlighet att yttra sig över detsamma och det aktuella villkoret upphävdes av domstolen.

Välkommen till vårt sensommarseminarium, ”Rätt praxis”, som äger rum på Palacehuset i centrala Göteborg torsdagen den 19 september 2013. Vid seminariet kommer vi att diskutera intressant rättspraxis och lagstiftning inom miljö-, fastighets- och va-rätten, bl a följande.

– Skillnaden mellan olika fastighetsrättsliga upplåtelseformer

– Tillståndsprövningen enligt miljöbalken

– Riksintresseklassning av vattenanläggningar

– Va-rättslig praxis kring dagvattenavgifter för allmän platsmark och skatte-/avgiftsfinansierad verksamhet

Vi har som extern föreläsare nöjet att bjuda in Kurt Lundberg, Norconsult, som kommer att berätta mer om det stora och spännande projektet med att byta ut Götaälvbron i centrala Göteborg mot den nya ”Hisingsbron”. Projektet pågår och omfattar flera olika prövningsprocesser och det har föranlett flera intressanta och speciella praktiska och juridiska frågor, vilka erfarenheter vi får ta del av vid seminariet.

Programmet och anmälningsformulär hittar du under menyn ”Seminarier”.

Vårseminarium den 16 maj!
Snart är våren här och så också årets vårseminarium, som i år hålls torsdagen den 16 maj i Göteborg. Seminariet kommer att avhandla intressant lagstiftning ochrättspraxis inom miljö-, fastighets- och va-rätten. Missa inte tillfället!

En inbjudan med utförligare program är under framtagande och kommer att skickas ut under april månad. Reservera dagen redan nu så ses vi den 16 maj i Göteborg!!!

Tillämpningen av strandskyddsreglerna 
Strandskyddsreglerna i miljöbalken skall skydda både allmänhetens möjlighet till friluftsliv och livsvillkoren för djur och växter. Under 2009 och 2010 gjordes ändringar i lagreglerna om strandskydd för att bl a underlätta landsbygdsutveckling i strandnära lägen, så kallade LIS-områden. Lagändringen har dock ännu inte visat sig fylla sitt syfte. Regeringen har därför beslutat att tillsätta en delegation som bl.a. genom en omfattande informations- och kunskapssatsning skall skapa en bättre tillämpning av strandskyddsreglerna.

Regeringen har tidigare inrättat ett stöd till planeringsinsatser för landsbygdutveckling i strandnära lägen, vilket bl.a. kommuner kan söka hos Boverket. Boverket och Naturvårdsverket skall även göra en översyn av utfallet av de nya strandskyddsreglerna.

Länsstyrelsen skall pröva dumpningsdispenser 
Regeringen har beslutat att länsstyrelsen skall ta över prövningen av frågor om dispens från miljöbalkens generella dumpningsförbud i inlands- eller kustvatten. Idag prövas dessa dispenser av Havs- och vattenmyndigheten (HaV). HaV behåller dock dispensprövningen för dumpningar längre ut i havet. Förändringen träder i kraft den 1 maj 2013.

Kortare handläggningstider hos länsstyrelserna? 
Länsstyrelsens handläggningstider vid överklagande av kommunala beslut enligt plan- och bygglagen har kritiserats, dels då det tar för lång tid, dels för att handläggningstiderna varierar för mycket i olika delar av landet. Regeringen har därför beslutat om tydliga gemensamma mål och ökade ekonomiska resurser för landets alla länsstyrelser. Regeringen beslutade i budgetpropositionen för 2013 att ge länsstyrelserna 30 miljoner kronor extra per år under åren 2013-2016 för att förkorta handläggningstiderna, öka förutsägbarheten och minska variationen mellan länen.

De nya riktlinjerna anger att 75 % av planärendena skall vara avgjorda inom tre månader och 90 % inom fem månader. För bygglovärendena anges 75 % inom fyra månader och 90 % inom sex månader.

Nya bedömningsgrunder för grundvatten 
SGU har tagit fram nya bedömningsgrunder för grundvatten, vilka ersätter de som utgavs av Naturvårdsverket år 1999. Bedömningsgrunderna är inte rättsligt bindande men skall vara ett verktyg för att tolka och värdera insamlade data om grundvatten. Härigenom kan man uppnå en enhetlig klassning av grundvattnets tillstånd för olika parametrar. Detta ger också en utgångspunkt för olika riskbedömningar.

Utbyggnadsförbudet avseende vattenkraft 
Den s.k. vattenverksamhetsutredningen har lämnat ett delbetänkande när det gäller utbyggnadsförbudet i 4 kap. 6 § miljöbalken. Utredningen har bl a haft i uppdrag att se över bestämmelsen och bedöma om ändringar behöver ske i lagrummet för att säkerställa skyddet mot kraftverksutbyggnad i vissa älvar och vattendrag. Utredningen har dock inte funnit att lagbestämmelsen i praxis tillämpas i strid med dess syfte, varför ingen ändring föreslås i 4 kap. 6 § miljöbalken.

En modernare rättegång II 
Reformen ”En modernare rättegång” (den s.k. EMR-reformen), vilken tillsattes år 2008, har nu utvärderats genom utredningen ”En modernare rättegång II – en uppföljning” (SOU 2012:93). EMR-reformen innebar förändringar och förenklingar i domstolsprocessen, bl.a. att digital teknik i större utsträckning skall kunna nyttjas i domstol.

Enligt EMR-utredningen har reformen varit positiv för såväl rättsväsendet som för enskilda och medfört att handläggningen i större utsträckning kan anpassas till förhållandena i det enskilda fallet. Utredningen föreslår dock ytterligare förbättringar, bl.a. att hänvisning till tingsrättens ljud- och bildupptagningar bör kunna ske i större utsträckning i hovrätten.

Folkbokföringen till kommunerna 
Regeringen har föreslagit att folkbokföringen skall flyttas till kommunerna från och med den 1 januari 2016, istället för att skötas av Svenska kyrkans församlingar som idag. Det anses dock av historiska och kulturella skäl, såväl som för forskningen, vara viktigt att behålla den gamla församlingsindelningen.

Glad Påsk! 
Slutligen vill vi på Stangdell & Wennerqvist önska Dig en riktigt glad påsk!