Vi på Stangdell & Wennerqvist är specialiserad på samhällsbyggnadsjuridik – med särskild inriktning mot miljörätt, fastighetsrätt, va-rätt, offentlig rätt, offentlig upphandling, avtalsrätt, entreprenadrätt och skadeståndsrätt. Vi har lång och väldokumenterad erfarenhet från både nationellt mycket stora till mindre, privata samhällsbyggnads-ärenden. Inom våra specialistområden har vi uppdrag över hela landet och ofta för offentliga verksamheter/uppdragsgivare.

För närvarande är vi sju jurister på firman som arbetar i våra centralt belägna lokaler vid Gustav Adolfs Torg i Göteborg. Vi söker nu ytterligare en medarbetare som är intresserad av att arbeta och utvecklas inom våra specialistområden.

Vi söker dig som har något eller några års arbetslivserfarenhet från annan byrå, myndighet, domstol eller kommun inom våra rättsområden. Förutom att du är förtroendeingivande, har en god analytisk förmåga och ett brinnande intresse för ovan nämnda rättsområden så söker vi en person som kan passa in i vårt företags­klimat, som präglas av prestigelöshet, nära samarbete och korta beslutsvägar.

Som vår kollega och biträdande jurist kommer du ingå i ett team som kännetecknas av stort engagemang och laganda. I denna roll kommer du att få arbeta med dynamiska rättsområden samt i både större och mindre ärenden kopplade till samhällsbyggnation.

Är du intresserad av att arbeta tillsammans med oss ber vi dig skicka en skriftlig ansökan med personligt brev, CV, betyg och övriga intyg via e-postadress: rickard@swlaw.se, senast den 23 oktober 2020.

Har du frågor om tjänsten kan du kontakta advokat Rickard Hulling.

Välkommen med din ansökan!

Vi hoppas att du och alla våra klienter, samarbetspartners och bekanta håller sig friska i dessa tider.

Vi arbetar vidare och behöver du juridisk hjälp så är det bara att kontakta oss.

Ta hand om dig och hoppas du får en fin påsk!

Från oss på Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist

Miljöorganisation får överklaga bygglov

Högsta domstolen har i målet Ö 6017-18 beslutat att en miljöorganisation haft rätt att överklaga ett bygglovsbeslut med hänvisning till Århuskonventionen. I det aktuella målet hade Naturskyddsföreningen i Varberg överklagat ett bygglovsbeslut avseende hus på en fastighet i nära anslutning till ett naturreservat. Länsstyrelsen avvisade dock överklagandet med anledning av att föreningen inte berördes av åtgärden och därför saknade klagorätt.

Efter att ha prövats av samtliga underinstanser har Högsta domstolen nu prövat målet och fastställt att Naturskyddsföreningen skall anses ha klagorätt eftersom bygglovsbeslutet i det aktuella fallet tydligt relaterar till miljön och naturskyddet, och att reglerna om klagorätt i plan- och bygglagen därför skall tolkas i ljuset av Århuskonventionens krav. Bygglovsbeslutet skall därför anses ha angått miljöorganisationen på det sätt som krävs för att klagorätt skall föreligga.

I Högsta domstolens beslut fastslås också att en kommunal nämnd inte har haft rätt att överklaga Mark- och miljööverdomstolens beslut om att tillerkänna miljöorganisationen klagorätt.

Minskning av riksintressen

Regeringen har givit flera myndigheter i uppdrag att se över ”sina” riksintressen, med syftet att riksintressena skall minska. De myndigheter som berörs är Naturvårdverket, Riksantikvarieämbetet, Statens Energimyndighet, Tillväxtverket och Trafikverket, Boverket skall samordna översynen. De berörda myndigheterna ansvarar för att, inom respektive samhällssektor, ange vilka områden som är av riksintresse, med vilket menas områden som är viktiga att skydda och bevara för ett visst ändamål såsom kultur, friluftsliv etc. Myndigheterna kan dock inte med rättsligt bindande verkan förklara ett område som riksintressant då sådant bemyndigande saknas i lagstiftningen. Frågan om huruvida ett område är av riksintresse skall därför bedömas i ett enskilt ärende, t.ex. i en tillståndsprövning.

De områden som omfattas av riksintresse täcker i dag mer än halva Sveriges yta, vilket inom olika sektorer har ifrågasatts bl.a. eftersom att ett område omfattas av riksintresse kan innebära hinder och restriktioner för områdets användning, t.ex. stoppa exploatering av området och hindra byggnation av bostadsområden. Syftet är att riksintressena både skall bli färre och täcka mindre områden, bl.a. så att bostadsbyggande underlättas.

Lagrådsremiss om ändringar inom avfallsområdet

För att genomföra de reviderade avfallsdirektiven har ändringar inom avfallsområdet föreslagits i en lagrådsremiss. De föreslagna ändringarna innebär bl.a. att begreppet ”hushållsavfall” i miljöbalken (1998:808) ersätts av ”kommunalt avfall” samt att det anges vad som avses med avfallsproducent. Det införs vidare bestämmelser om den ursprungliga avfallsproducentens ansvar för behandling och kostnader för hantering av avfallet, och kommunernas ansvar för bygg- och rivningsavfall som inte producerats i en yrkesmässig verksamhet förtydligas.

I plan- och bygglagen (2010:900) skall bestämmelserna om kontrollplaner i kompletteras så att en kontrollplan skall omfatta uppgifter om allt bygg- och rivningsavfall och även om byggprodukter som kan återanvändas. Det införs vidare bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) om att sekretess under vissa förutsättningar skall gälla för uppgifter i ett register med uppgifter om avfall.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2020.

Förslag om fastighetsrättsliga frågor

Regeringen har i lagrådsremissen ”Några fastighetsrättsliga frågor” föreslagit ett flertal åtgärder på fastighetsrättens område. Förslagen omfattar en möjlighet för inskrivningsmyndigheten att besluta om vite och avvisning i inskrivningsärenden samt även en möjlighet för arrendenämnden att besluta att en kraftig höjning av arrendeavgiften vid bostadsarrende skall fasas in successivt, om det finns särskilda skäl för det. Vidare föreslås bl.a. att en uppsägning eller begäran om villkorsändring vid jordbruksarrende eller bostadsarrende skall kunna skickas i ett rekommenderat brev, i stället för att delges motparten.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2020.

Garage oförenligt med kommunens kulturmiljöprogram

Mark- och miljööverdomstolen har i målet P 6881–19 upphävt bygglov för ett garage som ger intryck av att vara ett fritidshus. Det aktuella bygglovet, som avsåg garage och staket på fastighet, överklagades av ägare av omgivande fastigheter. Mark- och miljööverdomstolen ansåg, med beaktande av kommunens kulturmiljöprogram, att garaget inte uppfattades som en underordnad komplementbyggnad, utan som ett mindre bostadshus samt att garagets volym och placering skulle ge ett alltför dominerande intryck på platsen och skilja sig markant från befintliga komplementbyggnader i området.

Eftersom åtgärden skulle innebära negativ påverkan på natur- och kulturvärdena på platsen och inte anses vara förenlig med riktlinjerna i kulturmiljöprogrammet så bedömde Mark- och miljööverdomstolen att åtgärden strider mot anpassningskravet i 2 kap. 6 § plan- och bygglagen (2010:900). Domstolen upphävde därav bygglovet.

God jul…

Så här dagarna före jul vill vi skicka en julhälsning till dig!

Vi vill samtidigt tacka alla klienter, samarbetspartners och bekanta för ett år 2019 med många fantastiskt roliga projekt och samarbeten tillsammans med Er! Tillsammans åstadkommer vi meningsfulla saker i samhället varje dag.

Vi hoppas verkligen få arbeta med er även nästa år 2020!

I år firar vi på firman 20 år. Vi har blivit många fler jurister men idealet om ”Kunskap och engagemang i varje ärende” består och är fortfarande vår ledstjärna i allt vi gör.

I vår uppkopplade tillvaro är det viktigt med traditioner som julen. Julen ger oss tid till vila, eftertanke och att bry oss om varandra. Tid att lägga telefonen och skärmarna åt sidan och bara vara i stunden.

Ta vara på julen och unna dig att ta det lugnt och umgås och tala med nära och kära. Ha tid för dig och varandra i jul.

Julen är också en tid av hopp. När media matar oss med den ena mer dystopiska nyheten än den andra glöm då inte heller att inge hopp om framtiden till våra barn och ungdomar. De är framtiden och den måste vi tro på!

Vatten är allas vårt i särklass viktigaste livsmedel och inte heller i Sverige tar vi tillgången till rent dricksvatten längre för given. För hela världens befolkning är tillgången till just rent dricksvatten den absolut viktigaste frågan idag och i framtiden.

Vi på Stangdell & Wennerqvist har därför valt att – förutom att arbeta med vattentäkter i Sverige – även fortsätta vår stöd till de mest utsatta barnen och deras möjlighet att få tillgång till vatten, genom att skänka en vattenpump genom Unicef.

I år skulle vi återigen vilja be Dig att på julafton tända ett ljus – inte bara för nära och kära – men även för alla barn i världen på flykt undan krig och andra katastrofer.

Vi önskar Dig den bästa av jular!

…och ett gott nytt år 2020!

Till Dig från oss alla på Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist

Den nationella planen för miljöprövning av vattenkraft

Den 1 januari 2019 infördes regler i miljöbalken som innebär att alla vattenkraftverk skall ha ”moderna miljövillkor”. Med moderna miljövillkor menas ett tillstånd, vars villkor och andra bestämmelser till skydd för människors hälsa och miljön, har bestämts enligt miljöbalken i en dom eller ett beslut som inte är äldre än 40 år. Befintliga vattenkraftverk med äldre tillstånd måste alltså omprövas av mark- och miljödomstolen enligt de idag gällande kraven i miljöbalken.

En nationell plan skall fastställa hur miljöprövningen skall genomföras och verksamheter som önskat ingå i planen för miljöprövning har fram t.o.m. den 1 juli 2019 kunnat anmäla sig till planen. Länsstyrelsen utreder nu om de verksamheter som anmälts till den nationella planen uppfyller kriterierna för miljöprövningen. Samtidigt har Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten och Svenska kraftnät gemensamt tagit fram ett förslag till den nationella planen i samverkan med andra berörda myndigheter, vilket lämnades till regeringen den 1 oktober.

Regeringen har nu att fatta beslut om den nationella planen för miljöprövningen.

Dammar omfattades av den nationella planen för moderna miljövillkor

Mark- och miljööverdomstolen har i målet M 7797-19 bedömt att två dammar, vilka har en funktion som spegeldammar och ligger på fallsträckan i naturfåran för ett kraftverk, har ett tekniskt och miljömässigt samband med kraftverket. Det är därför i det här sammanhanget fråga om en och samma verksamhet enligt 11 kap. 6 § miljöbalken och dammarna kvalificerar sig till att omfattas av den nationella planen för moderna miljövillkor.

Med ändring av underinstansens dom har Mark- och miljööverdomstolen därför återförvisat ärendet till länsstyrelsen för fortsatt handläggning.

Förbättrat genomförande av avfallsdirektivet

I lagrådsremissen ”Förbättrat genomförande av avfallsdirektivet” har föreslagits ändringar i miljöbalken för att förbättra genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (2008/98/EG) av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (avfallsdirektivet).

Förslaget innebär bl.a. att en ny bestämmelse införs som innebär att en verksamhet som behandlar avfall och som är tillstånds- eller anmälningspliktig endast får tillåtas om det finns skäl att anta att den planerade behandlingen kommer att uppfylla kraven i 15 kap. miljöbalken. Vidare förtydligas vad som är en biprodukt och bestämmelsen om vad som avses med att ”bortskaffa avfall” ändras så att det blir tydligt att den omfattar även förberedande åtgärder inför bortskaffandet. Bestämmelsen om hur avfall ska hanteras preciseras så att den som producerar eller annars hanterar avfall ska se till att hanteringen inte skadar eller orsakar risk för skada på människors hälsa eller miljön. Krav införs även på att en dom som omfattar tillstånd att återvinna eller bortskaffa avfall, eller att lagra avfall i samband med en sådan behandling, skall innehålla de villkor som behövs avseende åtgärder för avslutning av verksamheten och efterbehandling.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Landsting blir ”region”

Propositionen ”En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning” (2018/19:162) innehåller förslag om att beteckningen för kommuner på regional nivå skall ändras från landsting till region, samt även ett antal lagar ändras genom att den nuvarande beteckningen landsting byts ut mot region.

Propositionen innehåller också förslag om att det vid prövning av frågan om ändring i regionindelningen skall tas särskild hänsyn till önskemål och synpunkter från den eller de regioner som närmast berörs av ändringen. Det skall krävas särskilda skäl för att besluta om en ändring i regionindelningen mot en berörd regions vilja. Vidare skall befolkningens önskemål och synpunkter beaktas vid ändringar i regionindelningen. Berörda regioner skall, om det inte är uppenbart obehövligt, som ett led i beredningen av ett yttrande eller en ansökan om ändrad regionindelning inhämta synpunkter från befolkningen.

Lagändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2020.

Företagsbot för kommuner

Propositionen ”Skärpta straffrättsliga sanktioner mot företag” (2018/19:164) är av intresse i kommunalt hänseende med anledning av att lagförslaget innebär att företagsbot i framtiden kommer att kunna påföra sådan offentlig verksamhet som kan jämställas med näringsverksamhet, d.v.s. även sådan kommunal verksamhet som det finns privata motsvarigheter till (skola, vård, omsorg m.m.).

Tidigare har företagsbot endast kunnat påföras näringsverksamhet, vilket inte innefattat kommunal verksamhet. Vid lagöverträdelser av en kommun har endast det personliga straffansvaret kunnat göras gällande av åklagare, men den föreslagna lagändringen innebär alltså en möjlighet att påföra kommunen, såsom juridisk person, företagsbot, istället för mot enskilda personer på kommunen.

I vissa fall höjs även maximibeloppet för företagsboten till 500 miljoner kronor, från det nu gällande 10 miljoner kronor.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020 och kommer endast att kunna tillämpas för lagöverträdelser som sker efter detta datum.

Ersättning vid inrättande av vattenskyddsområde

I målet M 6362-18 har Mark- och miljööverdomstolen beslutat att en ägare av jordbruksmark haft rätt till ersättning enligt 31 kap. 4 miljöbalken på grund av inrättande av vattenskyddsområde, vilket beslut berörde den aktuella marken. I målet hade en kommun beslutat om föreskrifter för vattenskyddsområdet som i princip innebar förbud mot användning av kemiska bekämpningsmedel inom den primära zonen, vilket enligt fastighetsägaren innebar en ersättningsgill inskränkning av pågående markanvändning. Kommunen å sin sida gjorde gällande att inskränkningen inte var större än vad som ändå följer av de allmänna hänsynsreglerna 2 kap. miljöbalken, och att någon ersättning därför inte skulle utgå.

Den fråga Mark- och miljödomstolen hade att ta ställning till i målet var således om redan hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken medfört så långtgående begränsningar av rätten att använda kemiska bekämpningsmedel inom berörda områden, att pågående markanvändning inte avsevärt försvåras av vattenskyddsföreskrifterna. Domstolen fann att föreskrifter som generellt förbjuder användningen av kemiska bekämpningsmedel inom stora områden i många fall kan presumeras innebära att konventionell jordbruksverksamhet avsevärt försvåras i den mening som avses i ersättningsbestämmelsen i 31 kap. 4 § miljöbalken. Mark- och miljööverdomstolen beslutade därför, med ändring av mark- och miljödomstolens dom, att ersättning skulle utgå till fastighetsägaren.

Vi vill hälsa Johan Bergelin välkommen till byrån!

Johan kommer senast från Länsstyrelsen Kalmar län där han arbetade som ordförande i Miljöprövningsdelegationen och juristhandläggare. Han har tidigare även arbetat på Länsstyrelsen i Västra Götalands län som juristhandläggare samt Kalmar tingsrätt som tingsnotarie och har i september 2019 anställts som biträdande jurist hos oss på Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist AB.

Varmt välkommen!

Nu har även Marie Wikström beviljats inträde i Advokatsamfundet. Marie kom till oss 2014 efter en lång tid inom domstolsvärlden. Hon har bl.a. arbetat som notarie på Länsrätten och föredragande på Kammarrätten här i Göteborg men även varit på Regeringskansliet som ämnessakkunnig. Hos oss har hon arbetat som biträdande jurist med alla på firman förekommande ärenden och har särskilt gett oss ett stort stöd inom offentlig upphandling. Hon kommer att arbeta vidare hos oss inom samma områden men nu som advokat. Vi vill gratulera Marie och ser fram emot ett fortsatt trevligt arbete med henne här på firman.

Så här inför stundande semestrar kommer här vårens nyhetsbrev från oss. Sommaren är på väg. Minska på måstena på semestern och ge Dig tid och hän åt sådant som Du längtat efter men kanske inte haft tid till.

Ha en riktigt skön sommar!

Från oss på Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist

Ändring i PBL gällande byggande av altaner

I propositionen ”Större frihet att bygga altaner” (prop. 2018/19:112) föreslås att det i plan- och bygglagen (2010:900) införs ett undantag från kravet på bygglov för att uppföra en altan vid ett en- eller tvåbostadshus, eller tillhörande komplementbostadshus, om altanen byggs inom 3,6 meter från bostadshuset, inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare fastighetsgränsen än 4,5 meter. En sådan altan får strida mot den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2019.

Skyldighet att kommunicera granskningsutlåtande i detaljplaneärende

Mark- och miljööverdomstolen har i målet MÖD 2019:4 ansett att en kommuns underlåtenhet att skicka granskningsutlåtandet, eller ett meddelande om var utlåtandet hölls tillgängligt, till berörda sakägare i ett detaljplaneärende har utgjort ett sådant handläggningsfel som motiverar att planen upphävs.

Kommunen anförde i målet att sakägare har haft möjlighet att begära att få ta del av både samrådsredogörelser och granskningsutlåtanden samt att den klagande sakägaren deltagit vid ett möte angående detaljplanen där det fanns möjlighet att i dialog med exploatören, planförfattaren, lantmäteriet och kommunen lyfta angelägna frågor i den aktuella detaljplanen.

Domstolen konstaterade att det i 5 kap. 23 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, föreskrivs att kommunen efter granskningstiden ska upprätta ett granskningsutlåtande som ska innehålla en sammanställning av de skriftliga synpunkter som inkommit under granskningstiden och en redovisning av kommunens förslag med anledning av synpunkterna. Granskningsutlåtandet eller ett meddelande om var det finns tillgängligt ska så snart som möjligt skickas till dem som inte har fått sina synpunkter tillgodosedda enligt 5 kap. 24 § PBL.

I det aktuella fallet hade ett granskningsutlåtande upprättats och funnits tillgängligt hos kommunen, men varken utlåtandet eller något meddelande om var det fanns tillgängligt har skickats ut på föreskrivet sätt. Denna brist i handläggningen kan enligt domstolens bedömning ha haft betydelse för sakägares möjlighet att bevaka sin rätt och att framföra synpunkter till de förtroendevalda beslutsfattarna, vilket i sin tur kan ha haft betydelse för beslutet att anta detaljplanen. Kommunens beslut att anta detaljplanen upphävdes därför.

Ny vägledning från Naturvårdsverket gällande utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse

Naturvårdsverket har publicerat en vägledning till föreskrifterna NFS 2016:6 om utsläpp och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse. Vägledningen riktar sig främst till kommuner och länsstyrelser och avser såväl huvudmannaskap som tillsyn. Vägledningen skall klargöra väsentliga tillämpningsfrågor som följer av föreskrifterna NFS 2016:6 samt även vilka EU-rättsliga krav som ställs på de svenska avloppsreningsanläggningarna.

Innehållet i vägledningen omfattar bl.a. beskrivning av vikten av att hänsyn tas till klimat-och säsongsvariationer vid utformning och drift av avloppsreningsanläggningar samt kravet på att avloppsreningsanläggningarna skall vara utformade så att representativa prover kan tas på bräddat vatten, inkommande vatten och på det renade vattnet före utsläpp i recipienten.

Vägledningen återfinns på www.naturvardsverket.se.

Kommun behöver inte delge privatperson kostnader för VA

Kammarrätten i Göteborg har i mål nr 1522-19, gällande begäran från privatperson om att kommunen skulle delge honom information om kostnader för kommunens vattenverk genom att ange kostnad per kubikmeter, beslutat till kommunens fördel och avslagit begäran. Kommunens inställning var att uppgifterna inte kunde lämnas då dessa inte kunde göras tillgängliga med rutinbetonade åtgärder.

Kammarrätten konstaterade i målet att för att en sammanställning ska anses tillgänglig med rutinbetonade åtgärder krävs att informationen kan göras tillgänglig med en begränsad arbetsinsats, vilken inte är förknippad med några nämnvärda kostnader. Med anledning av att de efterfrågade uppgifterna avseende vattenkostnad endast skulle kunna göras tillgängliga med en arbetsinsats omfattande efterforskning, programmering och kvalitetskontroller, vilka avsevärt överstiger 4–6 timmars arbete ansåg Kammarrätten att detta går utöver vad som kan anses utgöra en begränsad arbetsinsats som inte är förknippad med några nämnvärda kostnader. Eftersom den begärda sammanställningen inte kan göras tillgänglig genom rutinbetonade åtgärder anses den inte förvarad hos myndigheten, och den utgör därmed enligt Kammarrättens bedömning inte en allmän handling.

Rätt till uppsägning av lokalhyra i förtid vid störande ombyggnadsarbeten

Högsta domstolen har i målet T 4179-18 prövat frågan om ombyggnadsarbeten inneburit sådant hinder i en lokalhyresgästs nyttjanderätt att det gett hyresgästen rätt till hyresnedsättning, samt även rätt till uppsägning av hyresavtalet i förtid. I det aktuella fallet hade hyresgästen hyrt en lokal i ett köpcentrum, vilket under hyrestiden genomgick omfattande och tidskrävande ombyggnadsarbeten som innebar bl.a. begränsad framkomlighet för kunder.

Domstolen ansåg i målet att hyresvärdens ansvar inte bara omfattar det inre skicket utan även utifrån kommande hinder. I det aktuella fallet gjorde domstolen bedömningen att bolaget inte haft att förvänta sig den aktuella bristen när hyresavtalet träffades eftersom det av avtalet framgick att parternas avsikt var att det (relativt nybyggda) köpcentrumet skulle hålla hög standard och vara en attraktiv plats att besöka. Bolaget har därför inte haft att förvänta att något annat än sedvanligt underhåll skulle vara aktuellt under hyrestiden.

Med hänsyn till ombyggnationens inverkan på hyresgästens möjligheter att nyttja lokalen på förväntat sätt fastställde domstolen att bristen i nyttjanderätten har varit av sådan väsentlig betydelse att bolaget haft rätt att säga upp avtalet i förtid samt även rätt till hyressänkning.

Vi har fått ytterligare en advokat hos oss. I januari beviljades Charlotte Bourner inträde i Advokatsamfundet. Charlotte kom till oss 2015 efter en tid som både notarie och beredningsjurist på Mark- och miljödomstolen i Vänersborg. Hos oss har hon arbetat som biträdande jurist med alla på firman förekommande ärenden. Hon kommer att arbeta vidare hos oss inom samma områden men nu som advokat. Vi vill gratulera Charlotte och ser fram emot ett fortsatt trevligt arbete med henne här på firman.

Nya bestämmelser om ”långsam handläggning” i förvaltningslagen

I förvaltningslagen (2017:900) har införts två nya bestämmelser i 11-12 §§ som avser åtgärder vid långsam handläggning.

Enligt 11 § är en myndighet skyldig att underrätta enskild om ett ärende kommer att bli väsentligt försenat, samt även anledningen till förseningen. Skyldigheten gäller endast i fall då ärenden har initierats av den enskilde, och alltså inte i ärenden som inletts av myndigheten eller i tillsynsärenden som inletts genom klagomål från annan enskild. Myndigheten behöver inte informera om alla förseningar, utan endast när det rör sig om väsentliga sådana. Vid bedömningen av vad som är en väsentlig försening får beaktas bl.a. den normala handläggningstiden för liknande ärenden, vilken betydelse ett snabbt beslut har för den enskilde samt omständigheterna i övrigt i det enskilda fallet.

Enligt 12 § har enskild möjlighet att genom dröjsmålstalan begära att myndighet skall avgöra ett ärende inom fyra veckor i fall då det gått mer än sex månader sedan ärendet inleddes vid myndigheten och då myndigheten ifråga är första prövningsinstans. En begäran enligt 12 § måste framställas skriftligen för att vara gällande. Framställs en muntlig begäran bör myndigheten informera om detta formkrav.

Reducerade bygglovsavgifter vid ”långsam handläggning”

Som nämnts i tidigare nyhetsbrev kommer nya regler i plan- och bygglagen (2010:900) att börja gälla den 1 januari 2019, vilka innebär sänkta avgifter för sökanden av bygglov, förhandsbesked eller startbesked när kommunens handläggning blir fördröjd.

Enligt de nya reglerna skall beslut i ärenden om bygglov och förhandsbesked fattas inom tio veckor från det att ansökan kom in till Byggnadsnämnden. Om handläggningstiden överstiger tio veckor skall avgiften reduceras med en femtedel per påbörjad vecka och efter ett överskridande med fem veckor får ingen bygglovsavgift tas ut. Samma reduktion skall gälla vid ansökan om rivningslov, marklov, förhandsbesked och anmälan. För de ansökningar och anmälningar som kommit in till Byggnadsnämnden före den 1 januari 2019 skall dock fortfarande äldre bestämmelser gälla.

Fastighet måste vara taxerad som jordbruksenhet för nekat bygglov enligt 3 kap. 4 § miljöbalken

Mark- och miljööverdomstolen har i målet P 10815-17 beslutat att bygglov kan beviljas för fastighet som ligger inom utpekat område för jordbruksmark med anledning av att fastigheten är taxerad som småhusenhet, och därmed inte utgör jordbruksmark. Miljö- och samhällsnämnden hade avslagit bygglovsansökan då nämnden ansåg att marken inom fastigheten utgör brukningsvärd jordbruksmark och därmed omfattas av 3 kap. 4 § miljöbalken, vilket innebär att marken endast får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Mark- och miljööverdomstolen ansåg dock att för att mark skall kunna utgöra jordbruksmark enligt 3 kap. 4 § miljöbalken måste fastigheten ifråga vara taxerad som jordbruksenhet, vilket alltså inte vara fallet i den aktuella prövningen.

Fristående proportionalitetsavvägning krävs i mål enligt fastighetsbildningslagen

Högsta domstolen har i målet HD T 1523/17 fastslagit att regeringsformens (1974:152) regler om egendomsskydd i 2 kap. 15 § kräver att det görs en fristående proportionalitetsavvägning mellan allmänna och enskilda intressen i varje enskilt fall som gäller tvångsvis marköverföring enligt fastighetsbildningslagen (1970:988). Målet gällde en tvångsöverföring av mark från en privatägd fastighet för att förbättra användningen för en intilliggande fastighet vad avser möjlighet till parkering och vändplats.

Högsta domstolen konstaterade i målet att fastighetsbildningslagens bestämmelser om tvångsvis marköverföring genom fastighetsreglering innehåller regler som endast till viss del tillgodoser kravet på en proportionalitetsavvägning, dock inte fullt ut. Det krav på en proportionalitetsavvägning som regeringsformens regler om egendomsskydd uppställer, kräver därför att en från fastighetsbildningslagen fristående avvägning görs mellan allmänna och enskildas intressen. Den enskildes intresse av att intrång inte sker ska då vägas mot den grad av allmänt intresse som finns för den aktuella åtgärden.