God jul…

Så här dagarna före jul vill vi skicka en julhälsning från oss på Stangdell & Wennerqvist.

Vi vill samtidigt tacka alla klienter, samarbetspartners och bekanta för ett lärorikt och givande år 2018 med många roliga projekt och samarbeten tillsammans med Er! Vi hoppas få arbeta med och träffa er även nästa år 2019.

 I en föränderlig och uppkopplad tillvaro är det viktigt med traditioner som julen. Julen ger oss en möjlighet till vila, eftertanke och möjligheten att bry oss om varandra. Tid att lägga telefonen och skärmarna åt sidan och bara vara i stunden.

Unna dig att umgås och tala med nära och kära. Ha tid för dig och varandra i jul. Låt julen gå i närvarons tecken!

 Vatten är allas vårt i särklass viktigaste livsmedel. Under senare år har vi i Sverige på allvar insett detta och att inte heller ta tillgången till rent dricksvatten för given. För en stor del av världens befolkning är tillgången till just rent dricksvatten den absolut viktigaste frågan idag och i framtiden. Vi på Stangdell & Wennerqvist har därför valt att även i år stödja de mest utsatta barnen och deras möjlighet att få tillgång till vatten genom att skänka en vattenpump genom Unicef.

 I år skulle vi vilja be Dig att på julafton tända ett ljus – inte bara för nära och kära – men även för alla barn på flykt undan krig och andra katastrofer.

 Vi önskar Dig den bästa av jular!

 …och ett gott nytt år 2019!

 Till Dig från oss alla på Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist

Mark- och miljööverdomstolen prövar frågan om undantag från ”försämringsförbudet”

Mark- och miljööverdomstolen har i målet M 5186-17 tagit ställning till frågan om undantag från förbudet mot försämring av en vattenförekomsts status enligt den s.k. ”Weserdomen” och beslutat att tillåta Mölndals kommun och Mölndals Kvarnby att utföra bl.a. grävningsarbeten i Mölndalsån, trots att åtgärderna riskerar att leda till en sådan försämring.

Domstolen menade att även då det inte har införts någon bestämmelse i svensk lagstiftning som uttryckligen reglerar undantag från förbudet kan reglerna om undantag i artikel 4.7 i vattendirektivet (2000/60/EG) beaktas vid den rimlighetsavvägning som skall göras enligt 2 kap. 7 § miljöbalken. Domstolen ansåg vid rimlighetsavvägningen att intresset av att genomföra projektet sammantaget överväger de försämringar i vattenkvaliteten som arbetena kan ge upphov till.

Mark- och miljööverdomstolens dom får anses innebära att åtgärder som försämrar vattenstatusen kan tillåtas om en rimlighetsavvägning enligt 2 kap. 7 § miljöbalken mynnar ut i att intresset av att genomföra projektet överväger de försämringar i vattenkvaliteten som arbetena kan ge upphov till, under förutsättning att de krav som följer av artikel 4.7 i vattendirektivet även är uppfyllda.

Målet är således av stort intresse vid liknande tillståndsprövningar framöver. Mark- och miljööverdomstolens dom har dock överklagats till Högsta domstolen, som närmast har att besluta i frågan om prövningstillstånd. Det blir intressant att se om Högsta domstolen tar upp målet till prövning.

Ändringar hos hyres- och arrendenämnderna

I en lagrådsremiss har regeringen föreslagit att hyres- och arrendenämnderna skall finnas kvar och att de även fortsättningsvis skall vara förvaltningsmyndigheter och bl.a. medla i och pröva hyres- och arrendetvister.

För att skapa en modernare och mer ändamålsenlig prövning föreslår regeringen dock bl.a. att modern teknik utnyttjas på ett bättre sätt genom att förhör i nämnderna som huvudregel dokumenteras genom en ljud- och bildupptagning, som sedan kan användas i hovrätten om ärendet överklagas, att möjligheterna att överklaga nämndernas beslut utökas, att reglerna om nämndernas sammansättning blir mer flexibla genom att ordföranden ges möjlighet att pröva fler frågor ensam samt att det införs en möjlighet att delegera fler uppgifter till en anställd i hyresnämnden som har tillräcklig kunskap och erfarenhet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2019.

Begränsad friyta utomhus hindrar inte förskoleverksamhet

Mark- och miljööverdomstolen har i målet M 1926-17 prövat huruvida brist på utomhusyta skall innebära en sådan störning enligt miljöbalken att en förskoleverksamhet inte skall tillåtas. Domstolen konstaterade i målet att storleken på friyta utomhus i sig inte utgör en störning enligt miljöbalken. En liten utomhusyta kan visserligen medföra skador, dessa kan dock motverkas genom verksamhetens organisation, tillgång till andra grönytor m m. Den aktuella förskoleverksamheten tilläts således i målet.

En intressant aspekt i målet var att domstolen inhämtat yttrande från Folkhälsomyndigheten, vilken ansåg att tillgången till uteyta (fysisk aktivitet) är viktig ur ett folkhälsoperspektiv. Domstolen betvivlade inte riktigheten i detta, men konstaterade att hälsofrämjande aktiviteter, eller frånvaron av dessa, inte är något som regleras i miljöbalken. Avsaknad av fysisk aktivitet kan således inte betraktas som en sådan störning som enligt miljöbalken kan anses utgöra en olägenhet för människors hälsa.

Kommunalt dricksvatten omfattas av produktansvarslagen

Högsta domstolen har i målet Ö 4746-17 beslutat att dricksvatten, som ett kommunalt bolag levererat enligt lagen om allmänna vattentjänster, även omfattas av bestämmelserna i produktansvarslagen.
Frågan kom till prövning med anledning av att ett antal personer, med stöd av bestämmelserna i produktansvarslagen, stämde det kommunala bolaget i tingsrätten och yrkade ersättning för personskada orsakad av att det vatten som levererats haft en säkerhetsbrist eftersom vattnet innehöll s.k. PFAS-ämnen. Det kommunala bolaget å sin sida invände att frågan om skadeståndsansvar för det levererade vattnet exklusivt regleras i lagen om allmänna vattentjänster, och därför skall prövas av mark- och miljödomstol, inte av allmän tingsrätt.
Tingsrätten hänsköt frågan om tillämplig lagstiftning till Högsta domstolen, vilken klargjorde att kommunalt dricksvatten är en sådan produkt som faller under produktansvarslagens tillämpningsområde. Högsta domstolen konstaterade att skadeståndsbestämmelserna i lagen om allmänna vattentjänster inte är exklusivt tillämpliga och det dricksvatten som bolaget levererat har satts i omlopp i en näringsverksamhet. Bolagets leverans av vatten enligt lagen om allmänna vattentjänster omfattas alltså även av produktansvarslagen, varför krav med anledning av vattnets säkerhetsbrister kan ställas med stöd av båda lagarna.

GDPR

Din personliga integritet och vår hantering av dina personuppgifter är viktig för oss. Den 25 maj 2018 började GDPR (General Data Protection Regulation) att gälla i Sverige och resten av EU. För att du skall känna dig trygg med hur vi behandlar dina uppgifter vid utskicken av nyhetsbreven vill vi upplysa dig om att vi endast behandlar dessa för att du skall få våra utskick med nyhetsbrev och motsvarande information, t ex om våra seminarium.

Du behöver inte godkänna att vi använder dina uppgifter men vill du veta mer om hur vi behandlar dina personuppgifter och i förhållande till GDPR se www.swlaw.se eller kontakta oss på kontakt@swlaw.se om du har några frågor eller vill att vi tar bort dina uppgifter.

Glad sommar!

Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist AB är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter avseende kontaktpersoner vi erhåller i samband med uppdrag eller som annars behandlas när uppdraget förbereds eller administreras. Du är inte skyldig att lämna personuppgifter till oss men utan att det sker kan vi inte åta oss ett uppdrag eftersom vi inte kan genomföra nödvändig jävs- och penningtvättskontroll.

Vi behandlar uppgifterna för att genomföra obligatorisk jävs- och (i förekommande fall) penningtvättskontroll, utföra och administrera uppdraget, för att tillvarata dina intressen, för redovisnings- och faktureringsändamål. Dessa uppgifter behandlas på grundval av att kunna uppfylla avtal, uppfylla rättsliga förpliktelser, efter en intresseavvägning, för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som en nödvändig som ett led i myndighetsutövning.

Uppgifterna kan också användas för affärs- och metodutveckling, marknadsanalys, statistik och riskhantering. Uppgifterna som behandlas i syfte att utveckla och analysera verksamheten behandlas på grundval av vårt berättigade intresse att utveckla verksamheten och kommunicera med våra kontakter.

Vi kommer inte att lämna ut personuppgifter till utomstående annat än i de fall då (i) det särskilt överenskommits mellan advokatfirman och dig, (ii) då det inom ramen för ett visst uppdrag är nödvändigt för att tillvarata dina rättigheter, (iii) om det är nödvändigt för att vi skall fullgöra lagstadgad skyldighet eller efterkomma myndighetsbeslut eller beslut av domstol, eller (iv) för det fall vi anlitar utomstående tjänsteleverantörer som utför uppdrag för vår räkning. Uppgifterna kan komma att lämnas ut till domstolar, myndigheter, motparter och motpartsombud om det är nödvändigt för att tillvarata dina rättigheter.

Personuppgifterna sparas, i enlighet med den skyldighet som åvilar Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist AB enligt Vägledande regler för god advokatsed, under en tid om tio år från dagen för ärendets slutförande, eller den längre tid som påkallas av ärendets natur. Uppgifter som behandlas i syfte att utveckla, analysera och marknadsföra advokatfirmans verksamhet sparas under en tid om tio år efter den senaste kontakten. Om du avanmäler dig från nyhetsbrev eller liknande kommer uppgifterna omedelbart att raderas.

Du har rätt att kostnadsfritt begära information från Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist AB om användningen av de personuppgifter som rör dig. Vi kommer på din begäran eller på eget initiativ rätta eller radera uppgifter som är felaktiga eller begränsa behandlingen av sådana uppgifter. Du har vidare rätt att begära att dina uppgifter inte behandlas för direktmarknadsföringsändamål. Du har också rätt att få del av dina personuppgifter i ett maskinläsbart format. Om du är missnöjd med vår behandling kan du lämna in ett klagomål till en tillsynsmyndighet vilket i Sverige är Datainspektionen (www.datainspektionen.se). Du kan också vända dig till tillsynsmyndigheten i det land där du bor eller arbetar.

Kontakta oss på kontakt@swlaw.se eller adress nedan om du har några frågor rörande vår personuppgiftsbehandling. Personuppgiftsansvarig är Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist AB, org.nr. 556574-6608, Norra Hamngata 18, 411 06 Göteborg, tel. 031-15 14 90, www.swlaw.se, kontakt@swlaw.se.

Nytt 6 kapitel i miljöbalken gällande miljöbedömningar

Ett nytt kapitel 6 i miljöbalken trädde i kraft den 1 januari 2018, reglerna gäller miljöbedömningar både avseende verksamheter och åtgärder och avseende planer och program. I kapitlet har ett antal nya begrepp och regler införts, vilka omfattar såväl samrådsprocessen som framtagande av miljökonsekvensbeskrivning. De nya bestämmelserna innebär bl.a. att en ”strategisk miljöbedömning” skall göras vid betydande miljöpåverkan för planer/program och en ”specifik miljöbedömning” för verksamheter/åtgärder. Ytterligare nyheter är att en ”liten miljökonsekvensbeskrivning” skall tas fram för verksamheter/åtgärder som inte innebär en betydande miljöpåverkan samt att en definition har införts i lagtexten av vilka ”miljöeffekter” som skall beskrivas.

Övergångsbestämmelser gäller för de nya reglerna, vilka innebär att de tidigare reglerna alltjämt skall tillämpas för handläggningen och bedömningen av mål och ärenden om planer/program som har påbörjats före ikraftträdandet den 1 januari 2018, samt för handläggningen och prövningen av mål och ärenden om verksamheter/åtgärder där ansökan inkommit till tillståndsmyndigheten före ikraftträdandet. De tidigare reglerna skall även gälla för beslut att en verksamhet/åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, vilka meddelats före ikraftträdandet, och för samråd om sådant beslut meddelats före ikraftträdandet.

Förslag till nya regler om vattenkraft/vattenverksamhet och MKN

Regeringen har i lagrådsremissen ”Vattenmiljö och vattenkraft” föreslagit ändringar avseende bl.a. reglerna för omprövning av vattenkraft. Syftet är att skapa ett förenklat prövningssystem med balans mellan administrativa och ekonomiska krav för den enskilde och miljön. Vattenkraftens utbyggnad ska främst ske genom effekthöjning i befintliga verk och alla anläggningar skall ha moderna miljötillstånd, vilket skall ske genom omprövning på verksamhetsutövarens initiativ. För helhetssynen, och för myndigheternas vägledning, skall det finnas en nationell plan som skall ange vilka verksamheter som bör prövas i ett sammanhang och när prövningen senast bör ha påbörjats.

Ytterligare förslag är att regeringen skall få meddela generella föreskrifter om försiktighetsmått gällande alla vattenverksamheter samt att verksamheter som bedrivs med stöd av urminnes hävd, privilegiebrev eller liknande, skall anses ha tillkommit enligt motsvarande bestämmelser i miljöbalken. Vidare föreslås att den s.k. båtnadsregeln i 11 kap. 6 § miljöbalken för prövning av vattenverksamheter tas bort. Båtnadsregeln innebär idag att en vattenverksamhets nytta måste överväga de kostnader och skador som uppkommer för att verksamheten skall kunna tillåtas.

Gällande frågan om vattenmiljö föreslås uttryckliga bestämmelser om att en verksamhet inte får äventyra att vattenmiljön uppnår den kvalitet som följer av EU-rätten eller försämra vattenkvaliteten i strid med det s.k. försämringsförbudet. Det anges vidare att de möjligheter att ställa mindre långtgående krav som följer av EU-rätten till förmån för samhällsnyttiga verksamheter ska utnyttjas fullt ut vid t.ex. meddelande av miljökvalitetsnormer och andra föreskrifter samt vid beslut om klassning av vattenförekomster.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Regler om delegation av miljötillsyn till annan kommun

I samband med införande av den nya kommunallagen, som trädde i kraft den 1 januari 2018, har i 26 kap. 7 § miljöbalken införts en möjlighet för en kommun att träffa avtal med en annan kommun om utförande av de tillsynsuppgifter som kommunen har. Det tydliggörs alltså att en kommun genom överlåtelseavtal får tillhandahålla dylika tjänster för en annan kommun, en möjlighet som visserligen funnits tidigare men som nu uttryckligen framgår av lagtexten.

Förslag till nya regler om verkställighet av bygglov i PBL

Beslut om bygglov, rivningslov och marklov får enligt praxis verkställas innan beslutet har fått laga kraft. Av den nya förvaltningslagen, som träder i kraft den 1 juli 2018, följer att beslut enligt huvudregeln inte är verkställbara förrän de har fått laga kraft. Om det inte införs en bestämmelse om verkställbarhet i plan- och bygglagen från och med den 1 juli 2018, kommer förvaltningslagens regel om verkställbarhet att gälla för beslut om att ge bygglov, rivningslov och marklov. I en ny lagrådsremiss föreslås därför att det i plan- och bygglagen införs en bestämmelse som innebär att bygg-, rivnings- och marklov får verkställas fyra veckor efter det att beslutet har kungjorts, även om det inte har fått laga kraft. Syftet med att, till skillnad från vad som gäller i dag, införa en sådan tidsfrist är att skapa en möjlighet att överklaga och framställa ett yrkande om inhibition av ett lovbeslut innan det får verkställas. Därigenom säkerställs att ett bygg-, rivnings- eller marklov kan bli föremål för överprövning innan det verkställs. Byggnadsnämnden ska dock få bestämma att ett sådant beslut lov får verkställas tidigare, om ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver det.

Den nya bestämmelsen föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

Förslag till reduktion av avgift för bygglov, förhandsbesked och anmälan

Regeringen har överlämnat en lagrådsremiss om reduktion av avgift för bygglov, förhandsbesked och anmälan. I lagrådsremissen förslås att det genom ändringar i plan- och bygglagen införs ett system med avgiftsreduktion när tidsfrister för beslut i ärenden om lov och förhandsbesked samt startbesked efter anmälan överskrids. Genom förslaget tydliggörs när en tidsfrist börjar löpa, när den upphör och vilka förutsättningar som finns för att förlänga fristen. Förslaget syftar till att skapa incitament för att följa de tidsfrister som gäller för beslut. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Förslag till förenklat bygglovssystem för förnybar el

I lagrådsremissen ”Fler bygglovsbefriade åtgärder” föreslås nya regler avseende bl.a. solcellspaneler och solfångare, vilka innebär att det inte ska krävas bygglov för att på en byggnad inom ett detaljplanelagt område montera solcellspaneler/solfångare som följer byggnadens form. Syftet med ändringarna är att underlätta och påskynda omvandlingen till förnybar el och förslaget utgör ett led i regeringens arbete med att förenkla regelsystemet för bygglov, överlämna ett större ansvar till de enskilda fastighetsägarna och avlasta byggnadsnämnderna och rättsväsendet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2018.

Jämkning av lägenhetsavgift som utgjorde 90 % av anläggningsavgiften

Mark- och miljööverdomstolen har i målet M 10622-16 jämkat anläggningsavgiften vad avser lägenhetsavgift för ett flerbostadshus med 25 % i förhållande till den gällande kommunala va-taxan, med stöd av 31 § lagen om allmänna vattentjänster. Målet gällde anslutning av 124 mindre lägenheter i samma hus för vilka lägenhetsavgiften uppgick till 90 % av den totala anläggningsavgiften, eftersom den aktuella va-taxan inte gjorde skillnad på småhus och flerbostadshus. Den fråga domstolen hade att besvara var om det mycket stora antalet små lägenheter innebar en uttunnad nyttorelation, som skulle medföra jämkning. Mark- och miljööverdomstolen ansåg att fallet utgjorde ett ytterlighetsfall, som möjligen borde ha reglerats i taxebestämmelserna, och att det därför kunde ifrågasättas om uttaget av lägenhetsavgifter stod i överensstämmelse med bestämmelsen i 31 § lagen om allmänna vattentjänster om att uttaget ska vara skäligt och rättvist. Domstolen beslutade med beaktande av va-nyttan för varje lägenhet att reduktionen skulle begränsas till 25 procent av lägenhetsavgifterna.

Höjdsystemet RH 2000 föreslås gälla för gränsen mellan allmänt och enskilt vatten

Regeringen har i en lagrådsremiss föreslagit att Rikets höjdsystem 2000 (RH 2000) ska användas för att bestämma gränsen mellan allmänt vatten och det vatten som hör till fastigheterna, s.k. enskilt vatten. Övergången till RH 2000 innebär en anpassning till det höjdsystem som numera används i stora delar av samhället. Gränsen mellan allmänt och enskilt vatten blir därmed lättare att identifiera vilket gör det enklare för fastighetsägare, företag och myndigheter att avgöra vilket vatten som hör till en fastighet och vilket vatten som är allmänt. Detta bedöms som positivt för fisket och andra verksamheter som bedrivs i hav och sjöar. För att säkerställa att ingen drabbas ekonomiskt föreslår regeringen att fastighetsägare och andra som särskilt påverkas av att en fastighets vattenområde minskar på grund av övergången till RH 2000 ska ha rätt till ersättning av staten. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Nya tröskelvärden vid offentlig upphandling

Tröskelvärdena för offentlig upphandling har höjts från och med den 1 januari 2018. För varor och A-tjänster är det nya tröskelvärdet 2.096.097 kronor för kommuner, landsting och kommunala bolag. Även beloppsgränsen för direktupphandlingar höjs då dessa gränser bestäms som en procentsats av tröskelvärdena. Gränsen för LOU-upphandlingar för kommuner och landsting är då 586.907 kronor och gränsen för LUF/LUFS är 1.092.436 kronor. De nya värdena gäller fram t.o.m. den 31 december 2019.

Vi vill hälsa Ylva Johansson välkommen till byrån!

Ylva har tidigare bl.a. arbetat på mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt som föredragande jurist och har i september 2017 anställts som ny biträdande jurist hos oss på Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist AB.

Varmt välkommen!

Förslag till tydligare och mer effektiva regler för miljöbedömningar

Regeringen har överlämnat en lagrådsremiss om ändrade regler för miljöbedömningar till Lagrådet och ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. Målsättningen med förslagen är att processen ska vara effektiv, ändamålsenlig och främja en hållbar utveckling.

En miljöbedömning görs för att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande. Regeringens förslag innehåller ett nytt 6 kap. miljöbalken och följdändringar i annan lagstiftning. Det innebär bland annat att kraven på vad en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska innehålla blir tydligare. Bestämmelserna om miljöbedömning ska endast tillämpas på de verksamheter och åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. För de verksamheter och åtgärder som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska verksamhetsutövaren i stället ta fram en liten miljökonsekvensbeskrivning.

Förslaget innehåller också tydligare krav på kommuner och myndigheter att ta ställning till om en miljöbedömning krävs, exempelvis när detaljplaner tas fram.

Förslag om begränsning av detaljplanekravet 

I ”Detaljplanekravet” – Delbetänkande av Översiktsplaneutredningen (SOU 2017:64) föreslås förändringar i bl.a. plan- och bygglagen gällande kraven på kommuner att i vissa fall pröva att ett område är lämpligt för bebyggelse genom en detaljplan. Enligt plan- och bygglagen krävs normalt en detaljplan för en ny sammanhållen bebyggelse och en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, ibland även för enstaka byggnader och anläggningar.

Översiktplaneutredningen föreslår att detaljplanekravet skall begränsas så att fler byggprojekt kan prövas direkt genom ett bygglov eller ett förhandsbesked, vilket skall underlätta för bl.a. mindre och medelstora företag att ta initiativ till byggprojekt som i dag kräver en detaljplan. Enligt utredningen kan förslaget på sikt bidra till en bättre konkurrens inom byggsektorn, och därmed även till fler bostäder.

De föreslagna ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019 gällande ändringar i befintlig lagstiftning och den 1 juli 2019 gällande ny lagstiftning.

Bygglovsbefriade hus ska bli mer attraktiva

I mars 2017 fick Boverket i uppdrag att utreda ytterligare undantag från krav på bygglov samt se över kraven på anmälan enligt plan- och byggförordningen. Regeringen förlänger nu Boverkets uppdrag med tillägget att myndigheten även ska undersöka förutsättningarna för att göra fördelningen och storleken av bygglovsbefriade byggnader på en villatomt mer flexibel. Tanken är bl.a. att det skall bli enklare att bygga och hyra ut s.k. ”Attefallshus” till exempelvis unga vuxna och studenter.

Den totala arean för byggnaderna ska även fortsättningsvis vara 40 m², men fördelningen mellan byggnaderna föreslås bli mer flexibel, t.ex. 30 + 10 m² istället för dagens 25 + 15 m², men max 30 m² för ett enskilt hus. Det gör att ett komplementbostadshus (Attefallshus) kan vara 30 m² och därmed mer attraktivt för att användas som en riktig bostad.

Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 30 april 2018.

Detaljplan ej upphävd, trots jäv vid handläggning

Mark- och miljööverdomstolen har i målet MÖD 2017:26 prövat om jäv förelegat vid antagande av detaljplan för möjliggörande av bostadsbyggnation. Under samrådet yttrade sig kommunstyrelsen och tillstyrkte att planen antogs. Kommunstyrelsens yttrande fattades på delegation av ett kommunalråd. Samma kommunalråd var även vice ordförande i den kommunala stiftelse som skulle uppföra bostadshusen. Mark- och miljööverdomstolen fann i målet att en jävssituation på grund av detta förelegat i ärendets handläggning. Domstolen fann dock att detaljplanen ändå inte skulle upphävas med hänsyn till undantaget i 6 kap.   27 § första stycket första meningen kommunallagen, eftersom yttrandet inte var att anse som myndighetsutövning. Domstolen klargjorde i sina domskäl att remissyttranden som en myndighet avger till en annan myndighet är en åtgärd som inte innebär myndighetsutövning, såvida inte den remitterande instansen är bunden av remissyttrandet. Detta gäller även om ärendet hos den remitterande myndigheten utgör myndighetsutövning, vilket det gjorde i det aktuella fallet.
Rätt av kommun att ej lämna ut allmän handling om kommunal vattentäkt

Enligt beslut från Kammarrätten i Stockholm har en kommun haft rätt att vägra lämna ut en allmän handling utgörande utredning om en av kommunens vattentäkter, till en journalist med hänvisning till sekretess. I 18 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller sekretess för uppgift som lämnar eller kan lämna uppgift om säkerhets- och bevakningsåtgärd, om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs och åtgärden avser bl.a. byggnader eller andra anläggningar, lokaler eller inventarier. Kammarrätten konstaterade att sådana säkerhets- och bevakningsåtgärder hade vidtagits gällande den aktuella vattentäkten och att dessas syfte skulle kunna motverkas om uppgifter som medför att vattentäkten kan identifieras blir offentliga. Kommunen ansågs därför ha stöd i offentlighets- och sekretesslagen för sitt beslut att inte lämna ut handlingen.

Ett Gott slut på Nyhetsåret och ett Gott Nytt 2018!

Vi hoppas att alla har haft en fin och god jul och haft möjlighet att fira den med nära och kära. Ännu ett år går nu mot sitt slut. Vi på Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist vill tacka alla kunder och samarbetspartners för ett bra, inspirerande och fint samarbete under 2017! Det har varit många spännande projekt och en del tvistiga ärenden och mål i domstol. Tillsammans har vi bidragit till en fortsatt bra samhällsutveckling som omfattar nya bostäder, broar, hamnar, vattentäkter och annan viktig näring. Det är en förmån för oss att fått arbete med Er! Vi ser fram emot ett lika fint samarbete nästa År 2018!

Ytterligare en vattenpump även i år!

Vi fortsätter även i år med vårt arbete/sociala engagemang genom att stödja Unicefs arbete för världens barn. En vattenpump som kan förse en hel by eller ett flyktingläger med rent vatten skänker vi som julgåva även i år. Vatten är som alla vet vårt i särklass viktigaste livsmedel och rent vatten är en av de absolut viktigaste frågorna idag och i framtiden både i Sverige och i hela världen. Genom att installera ytterligare en vattenpump är vi med och ger barn tillgång till rent vatten.

Nya regler om miljöbedömning enligt 6 kap. miljöbalken

Regeringen har i en lagrådsremiss föreslagit ändringar i fråga om miljöbedömningar i 6 kap. miljöbalken. Förslaget innebär bl. a. att bestämmelserna om miljöbedömning endast skall tillämpas på sådana verksamheter och åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I fråga om verksamheter och åtgärder som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan skall verksamhetsutövaren i stället ta fram en ”liten” miljökonsekvensbeskrivning. Syftet är att en miljöbedömning skall krävas i den utsträckning det är miljömässigt motiverat. Förslaget innebär även ett förtydligande av bedömningen av vissa planers och programs miljöpåverkan. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Nya riktvärden för trafikbuller

För att underlätta för kommuner som vill bygga bostäder i trafikintensiva lägen har regeringen beslutat om en höjning av riktvärdena för buller vid en bostadsbyggnads fasad från spår- och vägtrafik, vilka finns i förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader. För bostäder upp till 35 kvm läggs nivån nu på 65 dBA i stället för tidigare 60 dBA. För bostäder större än 35 kvm höjs riktvärdet till 60 dBA mot tidigare 55 dBA. Beslutet innebär dock inte ändrade krav för ljudmiljön inomhus.

Utredning om kommunens skyldighet till va-utbyggnad samt kring ”små avlopp”

En särskild utredare skall se över kommunens skyldighet att ordna vattentjänster enligt 6 § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. En utgångspunkt är att det skall vara enkelt för den enskilda fastighetsägaren att göra rätt genom korrekt tillgänglig information om lämplig va-lösning utifrån de lokala förutsättningarna. Utredaren skall bl.a. föreslå hur lagen om allmänna vattentjänster kan ändras avseende kommunens ansvar för vatten och avlopp i ett större sammanhang, förutsatt att ett behov är identifierat. Vidare skall en central tillsynsvägledande myndighet för kommuners skyldighet att tillhandahålla allmänna va-tjänster och tillämpningen av 6 § lagen om allmänna vattentjänster föreslås. För att öka åtgärdstakten avseende ”små avlopp” och återvinning av näringsämnen skall kostnadseffektiva styrmedel föreslås. Uppdraget skall redovisas senast den 28 februari 2018.

Delad servitutsväg över allmän platsmark är inte en ”oäkta skafttomt”

Mark- och miljööverdomstolen har i va-målet M 3524-16 beslutat att en kommun inte haft rätt att förlägga en fastighets förbindelsepunkt 150 bort från fastighetsgränsen, i slutet av en tillfartsväg som fastigheten, med servitutsrätt, delar med andra fastigheter. Kommunen ansåg att tillfartsvägen, som ligger inom kommunalt ägd mark vilken enligt detaljplan utgör allmän plats/natur, är en s.k. ”oäkta skafttomt”. Kommunen menade att det därför fanns skäl att frångå ”närhetsprincipen”, vilken innebär att förbindelsepunkten för VA skall förläggas i fastighetens omedelbara närhet. Domstolen konstaterade att det inte skulle vara förenligt med detaljplanen att medge servitut för va-ledningar för enskilda fastigheter inom område för allmän plats och att den rätt till väg som tidigare har upplåtits inom samma område inte ändrar bedömningen. Med hänsyn till detta, samt då tillfartsvägen delas av flera fastigheter och användandet därför inte är exklusivt på samma sätt som nyttjandet av en s.k. skaftväg inom kvartersmark, är det inte en oäkta skafttomt och kommunen har av den anledningen inte haft rätt att förlägga fastighetens förbindelsepunkt till det aktuella läget.

Behov av betydligt högre va-taxor de kommande 20 åren

Svenskt Vatten har initierat en studie som genomförts av RISE Research Institutes of Sweden, Ramböll Sverige AB och Ekonomihögskolan i Lund. Enligt rapporten krävs stora investeringar inom va-sektorn, beroende på bl.a. omvandlingsområden, ökat behov av förnyelse av ledningsnäten, befolkningsökningen, klimatanpassning, vattenverk som inte klarar kraven på beredningssteg, krav på slamförbränning och återvinning av fosfor samt ökade krav vid avloppsreningsverken, såsom läkemedelsrening. Det faktiska investeringsbehovet bedöms uppgå till 22 miljarder per år, att jämföra med de 12 miljarder som idag investeras årligen.

Rapportens samlade bedömning är att avgifterna för kommunalt vatten och avlopp behöver stiga med 100 %, alltså fördubblas, i dagens penningvärde under de kommande 20 åren. Även om endast de mest nödvändiga åtgärderna vidtas beräknas kapitalkostnaderna öka eftersom så stor del av anläggningarna redan är avskrivna, vilket då skulle innebära en taxeökning på 60 % de närmaste 20 åren.

Enkelt planförfarande inte tillräckligt i kulturhistoriskt värdefull miljö

Mark- och miljööverdomstolen har i målet P 9175-16 upphävt en detaljplan som antagits genom ett enkelt planförfarande på grund av att området utgör en kulturhistoriskt värdefull miljö. Planarbetet borde skett genom normalt eller utökat planförfarande. Detaljplanen antogs med syfte att möjliggöra för ägarna av en viss fastighet att bygga ut sin bostad. Samtliga byggnader på den aktuella fastigheten har ett högt kulturhistoriskt värde och klassningen A (högsta bevarandevärde). Domstolen fastslår, då planförslaget sammantaget anses vara av intresse för en bredare allmänhet, att förutsättningarna för att tillämpa ett enkelt planförfarande inte har varit uppfyllda.

Inte allmän handling vid behov av arbetskrävande sammanställning

Kammarrätten i Göteborg har i målet 1943-17 gett kommun rätt att neka en förfrågan om att utfå allmänna handlingar. Frågan rörde en sammanställning av namn, personnummer, hemadresser och anställningsdatum gällande personal som har anställts i omsorgs- och arbetsmarknadsnämndens verksamhet under en viss tidsperiod. Kammarrätten konstaterade att, enligt gällande praxis från Högsta Förvaltningsdomstolen (målet HFD 2015 ref. 25), kan sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad databehandling som kräver en arbetsinsats om 4-6 timmar inte anses tillgänglig med rutinbetonade åtgärder och att sammanställningen därför inte heller kan anses förvarad hos myndigheten. I det aktuella fallet bedömdes det krävas en arbetsinsats om cirka tio timmar för att ta fram de begärda sammanställningarna. Omfattningen av detta arbete medför enligt kammarrätten att sammanställningen inte kan göras tillgänglig genom rutinbetonade åtgärder och den är därmed inte förvarad hos myndigheten och utgör därför inte en allmän handling.

Glad midsommar och sommar!

Biträdande jurist inom miljö- och fastighetsrätt sökes till Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist

Om oss

Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist är specialiserad på samhällsbyggnadsjuridik – med särskild inriktning mot miljörätt, fastighetsrätt, va-rätt, offentlig rätt, offentlig upphandling, avtalsrätt och skadeståndsrätt. Vi har lång och väldokumenterad erfarenhet från både nationellt mycket stora till mindre, privata samhällsbyggnads-ärenden. Inom våra specialistområden har vi uppdrag över hela landet och ofta för offentliga verksamheter/uppdragsgivare.

För närvarande är vi sex jurister på firman som arbetar i lokaler centralt belägna vid Gustav Adolfs Torg i Göteborg. Vi söker nu ytterligare en medarbetare som är intresserad av att arbeta och utvecklas inom våra specialistområden.

Vem är du?

Vi söker dig som har något eller några års arbetslivserfarenhet från annan byrå, myndighet, domstol eller kommun inom våra rättsområden. Förutom att du är förtroendeingivande, har en god analytisk förmåga och ett brinnande intresse för ovan nämnda rättsområden så söker vi en person som kan passa in i vårt företags­klimat, som präglas av prestigelöshet, nära samarbete och korta beslutsvägar.

Vad erbjuder vi?

Som vår kollega och biträdande jurist kommer du ingå i ett team som kännetecknas av stort engagemang och laganda. I denna roll kommer du att få arbeta med dynamiska rättsområden samt i både större och mindre ärenden kopplade till samhällsbyggnation.

Ansökan

Är du intresserad av att arbeta tillsammans med oss ber vi dig skicka en skriftlig ansökan med personligt brev, CV, betyg och övriga intyg via e-postadress: rickard@swlaw.se, senast den 19 juni 2017.

För mer information, se https://www.swlaw.se, eller kontakta advokat Rickard Hulling.

Förslag till en ny kommunallag

Förändringar i kommunallagen har föreslagits i lagrådsremissen ”En ny kommunallag”. Förslaget innebär bl.a. att kommunfullmäktige får möjlighet att bestämma att kommunstyrelsen skall kunna fatta beslut om särskilt angivna förhållanden som rör andra nämnders verksamhet, dock inte sådana som rör myndighetsutövning mot enskild eller tillämpningen av lag.

I den nya lagen föreslås att rollfördelningen mellan de anställda och de förtroendevalda skall tydliggöras och att varje kommun och landsting skall ha en tjänsteman som har den ledande ställningen bland de anställda, en ”direktör”. Det föreslås att delegationsbeslut skall förenklas genom att nämnderna själva skall få bestämma vilka beslut som skall anmälas samt att beslut som inte anmäls, men som är överklagbara, skall tillkännages på den kommunala anslagstavlan. Det föreslås vidare att den kommunala anslagstavlan i fortsättningen skall vara webbaserad.

Prövningsgrunderna för laglighetsprövning förtydligas också i den nya lagen. För att undvika att beslut som upphävts av domstol inte kan rättas i efterhand, t.ex. på grund av civilrättslig bundenhet, skall det i lagen förtydligas att kommunala beslut som inte kan rättas som huvudregel inte får verkställas innan de fått laga kraft.

Den nya lagen och följdändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Genomgripande översyn av Boverkets byggregler m.m.

En kommitté skall genomföra en systematisk och grundlig översyn av 8 och 10 kap. plan- och bygglagen, 3–5 och 7 kap. plan- och byggförordningen, Boverkets byggregler, Boverkets föreskrifter om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder och de standarder dessa hänvisar till, i syfte att modernisera regelverket och därmed gynna ökad konkurrens och ökat byggande. Kommittén skall även utreda regelverkets ändamålsenlighet, effektivitet och omfattning. Det står kommittén fritt att vid behov föreslå ändringar i detta och andra närliggande regelverk som ställer krav på utformning och konstruktion av byggnader och anläggningar.

En effektivare plan- och bygglag

I lagrådsremissen ”Fler steg för en effektivare plan- och bygglag” föreslås bl.a. att plan- och bygglagens regler om länsstyrelsens yttranden under detaljplaneprocessen kompletteras med en möjlighet för kommunen att, under arbetet med att ta fram en detaljplan, kunna begära ett planeringsbesked från länsstyrelsen. Syftet är att det tidigt i planprocessen ska gå att klarlägga om det finns skäl för ingripande mot planeringen från statens sida.

Vidare föreslås en tidsfrist om två månader för länsstyrelsens beslut att upphäva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser efter överprövning. Fler detaljplaner föreslås också kunna antas av kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden.

I lagrådsremissen föreslås även att ytterligare åtgärder ska undantas från kravet på bygglov i plan- och bygglagen, bl.a. gällande möjlighet att göra en liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk eller uppstickande byggnadsdel på en- och tvåbostadshus inom områden med detaljplan, att uppföra en mindre byggnad på allmän plats där kommunen är markägare och att uppföra väderskydd för kollektivtrafiken.

Slutligen innehåller lagrådsremissen förslag till ändrade förutsättningar för bygglov på grund av bygglovsbefriade åtgärder. Bygglovsbefriade åtgärder som får vidtas i strid med detaljplan ska inte beaktas vid en senare bedömning av ett byggnadsverks eller en åtgärds förenlighet med detaljplanen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2017.

Kommun tvingas upprätta separata förbindelsepunkter för 30 arrendetomter

Mark- och miljööverdomstolen har i målet M 8109-16 beslutat att en kommun varit skyldig att upprätta separata förbindelsepunkter för vatten och avlopp till 30 arrendetomter inom en och samma fastighet. Kommunens inställning var att den endast behövde upprätta en gemensam förbindelsepunkt för fastigheten och att det därefter är fastighetsägaren samt arrendatorernas skyldighet att anordna ledningsnätet inom fastigheten fram till förbindelsepunkten. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att kommunens tillvägagångssätt skulle innebära att avståndet från förbindelsepunkten till de olika byggnaderna blir upp till 480 meter och att en sådan lösning, som förutsätter utbyggnad av ett relativt omfattande ledningsnät inom fastigheten för att anslutning av de enskilda byggnaderna skall kunna ske, inte kan godtas när ett behov av att ordna allmänna vattentjänster finns för området.  För att fullgöra sin skyldighet enligt 6 § lagen om allmänna vattentjänster måste därför kommunen anordna förbindelsepunkter för vardera en av de 30 arrendetomterna.

Högsta domstolen prövar skadeståndsskyldighet gällande felaktig uppgift

En kommun som lämnat felaktig muntlig uppgift till ett fastighetsbolag om att strandskyddet inom område där bolaget skulle köpa ett antal fastigheter var upphävt, har av både tingsrätt och hovrätt ansetts vara skadeståndsskyldig gentemot bolaget. Kommunen hade fått uppgiften från länsstyrelsens databas och den tjänsteman som lämnade upplysningen var i god tro, detta påverkade dock inte skadeståndsbedömningen. Eftersom bolaget efterfrågade uppgifterna med anledning av eventuellt köp av fastigheterna för bostadsbebyggelse var det av särskild vikt att informationen var korrekt. Med beaktande av detta, samt då fastigheterna ligger inom område som i regel omfattas av strandskydd, ansåg hovrätten att kommunen borde ha särskilt kontrollerat uppgiften. Kommunen ansågs därför lämnat upplysningen av fel eller försummelse och skall enligt hovrättens dom ersätta bolaget för ren förmögenhetsskada. Kommunen har dock överklagat domen och har nu meddelats prövningstillstånd av Högsta domstolen i målet T 5170/16. Högsta domstolen kommer således att avgöra frågan som högsta instans.