Nytt 6 kapitel i miljöbalken gällande miljöbedömningar
Ett nytt kapitel 6 i miljöbalken trädde i kraft den 1 januari 2018, reglerna gäller miljöbedömningar både avseende verksamheter och åtgärder och avseende planer och program. I kapitlet har ett antal nya begrepp och regler införts, vilka omfattar såväl samrådsprocessen som framtagande av miljökonsekvensbeskrivning. De nya bestämmelserna innebär bl.a. att en ”strategisk miljöbedömning” skall göras vid betydande miljöpåverkan för planer/program och en ”specifik miljöbedömning” för verksamheter/åtgärder. Ytterligare nyheter är att en ”liten miljökonsekvensbeskrivning” skall tas fram för verksamheter/åtgärder som inte innebär en betydande miljöpåverkan samt att en definition har införts i lagtexten av vilka ”miljöeffekter” som skall beskrivas.
Övergångsbestämmelser gäller för de nya reglerna, vilka innebär att de tidigare reglerna alltjämt skall tillämpas för handläggningen och bedömningen av mål och ärenden om planer/program som har påbörjats före ikraftträdandet den 1 januari 2018, samt för handläggningen och prövningen av mål och ärenden om verksamheter/åtgärder där ansökan inkommit till tillståndsmyndigheten före ikraftträdandet. De tidigare reglerna skall även gälla för beslut att en verksamhet/åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, vilka meddelats före ikraftträdandet, och för samråd om sådant beslut meddelats före ikraftträdandet.
Förslag till nya regler om vattenkraft/vattenverksamhet och MKN
Regeringen har i lagrådsremissen ”Vattenmiljö och vattenkraft” föreslagit ändringar avseende bl.a. reglerna för omprövning av vattenkraft. Syftet är att skapa ett förenklat prövningssystem med balans mellan administrativa och ekonomiska krav för den enskilde och miljön. Vattenkraftens utbyggnad ska främst ske genom effekthöjning i befintliga verk och alla anläggningar skall ha moderna miljötillstånd, vilket skall ske genom omprövning på verksamhetsutövarens initiativ. För helhetssynen, och för myndigheternas vägledning, skall det finnas en nationell plan som skall ange vilka verksamheter som bör prövas i ett sammanhang och när prövningen senast bör ha påbörjats.
Ytterligare förslag är att regeringen skall få meddela generella föreskrifter om försiktighetsmått gällande alla vattenverksamheter samt att verksamheter som bedrivs med stöd av urminnes hävd, privilegiebrev eller liknande, skall anses ha tillkommit enligt motsvarande bestämmelser i miljöbalken. Vidare föreslås att den s.k. båtnadsregeln i 11 kap. 6 § miljöbalken för prövning av vattenverksamheter tas bort. Båtnadsregeln innebär idag att en vattenverksamhets nytta måste överväga de kostnader och skador som uppkommer för att verksamheten skall kunna tillåtas.
Gällande frågan om vattenmiljö föreslås uttryckliga bestämmelser om att en verksamhet inte får äventyra att vattenmiljön uppnår den kvalitet som följer av EU-rätten eller försämra vattenkvaliteten i strid med det s.k. försämringsförbudet. Det anges vidare att de möjligheter att ställa mindre långtgående krav som följer av EU-rätten till förmån för samhällsnyttiga verksamheter ska utnyttjas fullt ut vid t.ex. meddelande av miljökvalitetsnormer och andra föreskrifter samt vid beslut om klassning av vattenförekomster.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
Regler om delegation av miljötillsyn till annan kommun
I samband med införande av den nya kommunallagen, som trädde i kraft den 1 januari 2018, har i 26 kap. 7 § miljöbalken införts en möjlighet för en kommun att träffa avtal med en annan kommun om utförande av de tillsynsuppgifter som kommunen har. Det tydliggörs alltså att en kommun genom överlåtelseavtal får tillhandahålla dylika tjänster för en annan kommun, en möjlighet som visserligen funnits tidigare men som nu uttryckligen framgår av lagtexten.
Förslag till nya regler om verkställighet av bygglov i PBL
Beslut om bygglov, rivningslov och marklov får enligt praxis verkställas innan beslutet har fått laga kraft. Av den nya förvaltningslagen, som träder i kraft den 1 juli 2018, följer att beslut enligt huvudregeln inte är verkställbara förrän de har fått laga kraft. Om det inte införs en bestämmelse om verkställbarhet i plan- och bygglagen från och med den 1 juli 2018, kommer förvaltningslagens regel om verkställbarhet att gälla för beslut om att ge bygglov, rivningslov och marklov. I en ny lagrådsremiss föreslås därför att det i plan- och bygglagen införs en bestämmelse som innebär att bygg-, rivnings- och marklov får verkställas fyra veckor efter det att beslutet har kungjorts, även om det inte har fått laga kraft. Syftet med att, till skillnad från vad som gäller i dag, införa en sådan tidsfrist är att skapa en möjlighet att överklaga och framställa ett yrkande om inhibition av ett lovbeslut innan det får verkställas. Därigenom säkerställs att ett bygg-, rivnings- eller marklov kan bli föremål för överprövning innan det verkställs. Byggnadsnämnden ska dock få bestämma att ett sådant beslut lov får verkställas tidigare, om ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver det.
Den nya bestämmelsen föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.
Förslag till reduktion av avgift för bygglov, förhandsbesked och anmälan
Regeringen har överlämnat en lagrådsremiss om reduktion av avgift för bygglov, förhandsbesked och anmälan. I lagrådsremissen förslås att det genom ändringar i plan- och bygglagen införs ett system med avgiftsreduktion när tidsfrister för beslut i ärenden om lov och förhandsbesked samt startbesked efter anmälan överskrids. Genom förslaget tydliggörs när en tidsfrist börjar löpa, när den upphör och vilka förutsättningar som finns för att förlänga fristen. Förslaget syftar till att skapa incitament för att följa de tidsfrister som gäller för beslut. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
Förslag till förenklat bygglovssystem för förnybar el
I lagrådsremissen ”Fler bygglovsbefriade åtgärder” föreslås nya regler avseende bl.a. solcellspaneler och solfångare, vilka innebär att det inte ska krävas bygglov för att på en byggnad inom ett detaljplanelagt område montera solcellspaneler/solfångare som följer byggnadens form. Syftet med ändringarna är att underlätta och påskynda omvandlingen till förnybar el och förslaget utgör ett led i regeringens arbete med att förenkla regelsystemet för bygglov, överlämna ett större ansvar till de enskilda fastighetsägarna och avlasta byggnadsnämnderna och rättsväsendet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2018.
Jämkning av lägenhetsavgift som utgjorde 90 % av anläggningsavgiften
Mark- och miljööverdomstolen har i målet M 10622-16 jämkat anläggningsavgiften vad avser lägenhetsavgift för ett flerbostadshus med 25 % i förhållande till den gällande kommunala va-taxan, med stöd av 31 § lagen om allmänna vattentjänster. Målet gällde anslutning av 124 mindre lägenheter i samma hus för vilka lägenhetsavgiften uppgick till 90 % av den totala anläggningsavgiften, eftersom den aktuella va-taxan inte gjorde skillnad på småhus och flerbostadshus. Den fråga domstolen hade att besvara var om det mycket stora antalet små lägenheter innebar en uttunnad nyttorelation, som skulle medföra jämkning. Mark- och miljööverdomstolen ansåg att fallet utgjorde ett ytterlighetsfall, som möjligen borde ha reglerats i taxebestämmelserna, och att det därför kunde ifrågasättas om uttaget av lägenhetsavgifter stod i överensstämmelse med bestämmelsen i 31 § lagen om allmänna vattentjänster om att uttaget ska vara skäligt och rättvist. Domstolen beslutade med beaktande av va-nyttan för varje lägenhet att reduktionen skulle begränsas till 25 procent av lägenhetsavgifterna.
Höjdsystemet RH 2000 föreslås gälla för gränsen mellan allmänt och enskilt vatten
Regeringen har i en lagrådsremiss föreslagit att Rikets höjdsystem 2000 (RH 2000) ska användas för att bestämma gränsen mellan allmänt vatten och det vatten som hör till fastigheterna, s.k. enskilt vatten. Övergången till RH 2000 innebär en anpassning till det höjdsystem som numera används i stora delar av samhället. Gränsen mellan allmänt och enskilt vatten blir därmed lättare att identifiera vilket gör det enklare för fastighetsägare, företag och myndigheter att avgöra vilket vatten som hör till en fastighet och vilket vatten som är allmänt. Detta bedöms som positivt för fisket och andra verksamheter som bedrivs i hav och sjöar. För att säkerställa att ingen drabbas ekonomiskt föreslår regeringen att fastighetsägare och andra som särskilt påverkas av att en fastighets vattenområde minskar på grund av övergången till RH 2000 ska ha rätt till ersättning av staten. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
Nya tröskelvärden vid offentlig upphandling
Tröskelvärdena för offentlig upphandling har höjts från och med den 1 januari 2018. För varor och A-tjänster är det nya tröskelvärdet 2.096.097 kronor för kommuner, landsting och kommunala bolag. Även beloppsgränsen för direktupphandlingar höjs då dessa gränser bestäms som en procentsats av tröskelvärdena. Gränsen för LOU-upphandlingar för kommuner och landsting är då 586.907 kronor och gränsen för LUF/LUFS är 1.092.436 kronor. De nya värdena gäller fram t.o.m. den 31 december 2019.