I vårens första nyhetsbrev vill vi inledningsvis presentera vår nya medarbetare Marie Andersson, med gedigen kunskap och erfarenhet inom det förvaltningsrättsliga och upphandlingsområdet. Vi hälsar henne välkommen till oss!
Ökad möjlighet till direktupphandling
Regeringen har i en lagrådsremiss föreslagit ändringar i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) avseende möjligheten för upphandlande myndigheter och enheter att genomföra direktupphandlingar, dvs. upphandlingar utan krav på anbud i viss form. Enligt förslaget ska direktupphandling enligt LOU få göras när kontraktets värde uppgår till högst 28 procent av det tröskelvärde som gäller för kommuner och landsting vid upphandling av varor och tjänster (för närvarande 1 806 427 kronor). 28 procent-gränsen för direktupphandling går då vid ett värde av 505 800 kronor. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2014.
”Stockholmsmodellen” – nya bullerregler i stadsmiljö
Att Stockholmare förväntas stå ut med högre bullernivå i sin boendemiljö än övriga landet framgår av Högsta domstolens beslut T 3607-13 gällande antagande av detaljplan för del av Södermalm. Detaljplanen överklagades på grund av bl.a. de höga bullernivåer som ett genomförande skulle innebära för boendemiljön. Mark- och miljööverdomstolen (avgörande MÖD 2013:47) ansåg dock att eftersom planområdet ligger i en tät stadsmiljö får Boverkets allmänna råd för trafikbuller frångås till förmån för den s.k. ”Stockholmsmodellen”, vilket innebär att en större bullerpåverkan än normalt godtas. Mark- och miljööverdomstolen fann därför att skäl att upphäva detaljplanen inte förelåg, och beslutet står fast eftersom Högsta domstolen beslutade att inte meddela prövningstillstånd i målet.
Det bli intressant att följa utvecklingen på området då det borde finnas möjlighet att tillämpa ”Stockholmsmodellen” även på andra städer och motsvarande stadsmiljöer.
Se vidare följande nyhet om samordnad bullerprövning.
Samordnad bullerprövning
Ett förslag om att förbättra samordningen av miljöbalken (1998:808) och plan- och bygglagen (2010:900) för att underlätta planering och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer har lämnats till lagrådet för granskning. Förslaget innebär ändringar i både miljöbalken och plan- och bygglagen med bl.a. nya krav på förebyggande av olägenhet för människors hälsa i fråga
om omgivningsbuller vid lokalisering, utformning och placering av bostadsbyggnader. Även nya krav i plan- och bygglagen på redovisning av bullervärden vid planläggning och bygglovsprövning behandlas. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 januari 2015.
Enklare planprocess och ny lag om kommunala markanvisningar
Enligt ett förslag om ändringar i plan- och bygglagen, som föreslås träda i kraft den 1 januari 2015, skall bl.a. detaljplanekravet begränsas och det nuvarande enkla förfarandet för framtagande av detaljplan bli standard. Fler planer föreslås kunna antas av kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden och ett ännu enklare förfarande för att upphäva detaljplaner och att förlänga genomförandetiden införs. Vidare föreslås att möjligheten att ge bygglov för åtgärder som innebär en avvikelse från detaljplan eller områdesbestämmelser utökas. Lagförslaget innebär även att en helt ny lag om kommunala markanvisningar kommer att träda i kraft, vilken bl.a. innebär att kommuner som avser att ingå exploateringsavtal skall anta riktlinjer som anger utgångspunkter och mål för sådana avtal.
Förslag till fler åtgärder utan bygglovskrav
Regeringen har i en lagrådsremiss föreslagit ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) med syfte att förenkla reglerna så att krav på bygglov inte ska ställas i större utsträckning än nödvändigt. Förslaget innebär en utökning av antalet åtgärder som inte kräver bygglov, vilket innebär bl.a. att större komplementbyggnader och mindre bostäder på sammanlagt 25 kvadratmeter skall kunna uppföras och en- och tvåbostadshus skall kunna byggas till med högst 15 kvadratmeter och två takkupor. De aktuella åtgärderna skall även kunna vidtas i strid med detaljplan. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 juli 2014.
Obligatorisk byggfelsförsäkring kan slopas
För att effektivisera plan- och byggprocesserna skall enligt ett lagförslag kravet på en obligatorisk byggfelsförsäkring vid bostadsbyggande tas bort och lagen (1993:320) om byggfelsförsäkring m.m. upphävas. Lagens regler om färdigställandeskydd föreslås i huvudsak oförändrade överföras till en ny lag om färdigställandeskydd. Förändringarna kommer även att leda till ett antal följdändringar i plan- och bygglagen (2010:900). Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 juni 2014.
Bristfälligt underlag om skyddad art upphäver detaljplan
Beslut av en kommun om att anta detaljplan har upphävts av Mark- och miljööverdomstolen på grund av att miljökonsekvensbeskrivning saknats och då det ansetts finnas en beaktansvärd risk för att den rödlistade och fridlysta grönfläckiga paddans livsmiljö kan komma att skadas eller förstöras. Underinstansen, mark- och miljödomstolen, konstaterade att det
”Av rättspraxis framgår att även om plan- och bygglagstiftningen inte formellt kräver att bestämmelserna om artskydd beaktas i ett ärende om detaljplan får regelsystemet anses förutsätta att erforderlig information i dessa avseenden ändå ska finnas tillgänglig i sådana ärenden”.
Eftersom det i det aktuella fallet framkommit att den grönfläckiga paddan sannolikt förekommer inom eller i närheten av planområdet, och eftersom beslutsunderlaget i målet ansågs vara otillräckligt, beslutade domstolen att antagandebeslutet skulle upphävas. Mark- och miljööverdomstolen delade underinstansens uppfattning och konstaterade för egen del att risken för påverkan på den artskyddade paddan innebar att detaljplanen skulle antas medföra en betydande miljöpåverkan och att en miljökonsekvensbeskrivning därför borde upprättats.
Hemmansklyvning från 1965 utgör officialservitut
Mark- och miljööverdomstolen har prövat om en skriftlig överenskommelse från en hemmansklyvning år 1865 idag kan anses utgöra ett officialservitut. Frågan väcktes då en fastighetsägare ansåg sig hindrad att bedriva näringsfastighet på sin fastighet eftersom ett antal grannar, med stöd av överenskommelsen från 1865, påstod sig ha rätt att på fastigheten bl.a. klippa gräs, ta ner träd och lägga båtar på land och i vatten.
Mark- och miljödomstolen gjorde bedömningen att avtalets ordalydelse tillsammans med det faktum att det vid tidpunkten var vanligt att servitutliknade rättigheter tillkom vid förrättningar, talar för att syftet med överenskommelsen sannolikt var att tillförsäkra de berörda fastigheterna fortsatt del i sådana nyttigheter som de haft tillgång till före skiftet.
Domstolen konstaterade vidare att det finns anledning att vara generös i bedömningen med hänsyn till att servituten ofta var en grundläggande förutsättning för att lottläggningen i lagaskiftesakter skulle kunna ske. Mot denna bakgrund beslutade domstolen att överenskommelsen skulle betraktas som ett officialservitut.
Nya etappmål i miljömålssystemet
Naturvårdsverket har den 16 december 2013 föreslagit fem nya etappmål i miljömålssystemet. De respektive målen omfattar återvinning och återanvändning av avfall, minskad mängd matavfall, textil och textilavfall, efterbehandling av förorenade områden samt exponering för kadmium via livsmedel. För varje etappmål finns en redovisning av åtgärder, styrmedel och uppföljning samt en samhällsekonomisk analys. Etappmålet efterbehandling av förorenade områden innebär till exempel att takten i arbetet med att efterbehandla förorenade områden skall öka såväl som användandet av alternativ teknik. Målet innebär att 25 procent av de förorenade områdena med mycket stor risk för människors hälsa eller miljön ska vara åtgärdade år 2025.