Förslag till tydligare och mer effektiva regler för miljöbedömningar
Regeringen har överlämnat en lagrådsremiss om ändrade regler för miljöbedömningar till Lagrådet och ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. Målsättningen med förslagen är att processen ska vara effektiv, ändamålsenlig och främja en hållbar utveckling.
En miljöbedömning görs för att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande. Regeringens förslag innehåller ett nytt 6 kap. miljöbalken och följdändringar i annan lagstiftning. Det innebär bland annat att kraven på vad en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska innehålla blir tydligare. Bestämmelserna om miljöbedömning ska endast tillämpas på de verksamheter och åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. För de verksamheter och åtgärder som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska verksamhetsutövaren i stället ta fram en liten miljökonsekvensbeskrivning.
Förslaget innehåller också tydligare krav på kommuner och myndigheter att ta ställning till om en miljöbedömning krävs, exempelvis när detaljplaner tas fram.
Förslag om begränsning av detaljplanekravet
I ”Detaljplanekravet” – Delbetänkande av Översiktsplaneutredningen (SOU 2017:64) föreslås förändringar i bl.a. plan- och bygglagen gällande kraven på kommuner att i vissa fall pröva att ett område är lämpligt för bebyggelse genom en detaljplan. Enligt plan- och bygglagen krävs normalt en detaljplan för en ny sammanhållen bebyggelse och en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, ibland även för enstaka byggnader och anläggningar.
Översiktplaneutredningen föreslår att detaljplanekravet skall begränsas så att fler byggprojekt kan prövas direkt genom ett bygglov eller ett förhandsbesked, vilket skall underlätta för bl.a. mindre och medelstora företag att ta initiativ till byggprojekt som i dag kräver en detaljplan. Enligt utredningen kan förslaget på sikt bidra till en bättre konkurrens inom byggsektorn, och därmed även till fler bostäder.
De föreslagna ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019 gällande ändringar i befintlig lagstiftning och den 1 juli 2019 gällande ny lagstiftning.
Bygglovsbefriade hus ska bli mer attraktiva
I mars 2017 fick Boverket i uppdrag att utreda ytterligare undantag från krav på bygglov samt se över kraven på anmälan enligt plan- och byggförordningen. Regeringen förlänger nu Boverkets uppdrag med tillägget att myndigheten även ska undersöka förutsättningarna för att göra fördelningen och storleken av bygglovsbefriade byggnader på en villatomt mer flexibel. Tanken är bl.a. att det skall bli enklare att bygga och hyra ut s.k. ”Attefallshus” till exempelvis unga vuxna och studenter.
Den totala arean för byggnaderna ska även fortsättningsvis vara 40 m², men fördelningen mellan byggnaderna föreslås bli mer flexibel, t.ex. 30 + 10 m² istället för dagens 25 + 15 m², men max 30 m² för ett enskilt hus. Det gör att ett komplementbostadshus (Attefallshus) kan vara 30 m² och därmed mer attraktivt för att användas som en riktig bostad.
Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 30 april 2018.
Detaljplan ej upphävd, trots jäv vid handläggning
Mark- och miljööverdomstolen har i målet MÖD 2017:26 prövat om jäv förelegat vid antagande av detaljplan för möjliggörande av bostadsbyggnation. Under samrådet yttrade sig kommunstyrelsen och tillstyrkte att planen antogs. Kommunstyrelsens yttrande fattades på delegation av ett kommunalråd. Samma kommunalråd var även vice ordförande i den kommunala stiftelse som skulle uppföra bostadshusen. Mark- och miljööverdomstolen fann i målet att en jävssituation på grund av detta förelegat i ärendets handläggning. Domstolen fann dock att detaljplanen ändå inte skulle upphävas med hänsyn till undantaget i 6 kap. 27 § första stycket första meningen kommunallagen, eftersom yttrandet inte var att anse som myndighetsutövning. Domstolen klargjorde i sina domskäl att remissyttranden som en myndighet avger till en annan myndighet är en åtgärd som inte innebär myndighetsutövning, såvida inte den remitterande instansen är bunden av remissyttrandet. Detta gäller även om ärendet hos den remitterande myndigheten utgör myndighetsutövning, vilket det gjorde i det aktuella fallet.
Rätt av kommun att ej lämna ut allmän handling om kommunal vattentäkt
Enligt beslut från Kammarrätten i Stockholm har en kommun haft rätt att vägra lämna ut en allmän handling utgörande utredning om en av kommunens vattentäkter, till en journalist med hänvisning till sekretess. I 18 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller sekretess för uppgift som lämnar eller kan lämna uppgift om säkerhets- och bevakningsåtgärd, om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs och åtgärden avser bl.a. byggnader eller andra anläggningar, lokaler eller inventarier. Kammarrätten konstaterade att sådana säkerhets- och bevakningsåtgärder hade vidtagits gällande den aktuella vattentäkten och att dessas syfte skulle kunna motverkas om uppgifter som medför att vattentäkten kan identifieras blir offentliga. Kommunen ansågs därför ha stöd i offentlighets- och sekretesslagen för sitt beslut att inte lämna ut handlingen.
Ett Gott slut på Nyhetsåret och ett Gott Nytt 2018!